Många kvinnor drabbas av urinvägsinfektioner och Katarina Persson, professor i biomedicin på Hälsoakademin vid Örebro Universitet, studerar hur gasen kväveoxid kan bidra till bot mot denna sjukdom.
– Vi vill förstå varför kroppen producerar kväveoxid vid infektioner och hur bakterier svarar på det, säger hon.
Urinvägsinfektion drabbar närmare 400 000 kvinnor per år, berättar Katarina Persson. Och även om sjukdomen inte är livshotande ställer den till stora problem för de kvinnor som drabbas. Många får infektionen flera gånger per år och bakterierna kan också ta sig upp till njurarna och i värsta fall leda till blodförgiftning.
Ändå är det ett problem som inte får mycken uppmärksamhet. Det hon och hennes forskarkollegor nu gör handlar till stor del om att mer grundvetenskapligt studera kroppens försvar mot urinvägsinfektioner och vilken roll gasen kväveoxid spelar.
Giftig gas har viktig funktion
Gasen är giftig i höga koncentrationer, men har en viktig roll i kroppen i låga koncentrationer.
– Tidigare studier visar att det bildas kväveoxid vid urinvägsinfektioner men vi vill se mer detaljerat hur det ser ut, säger hon. Man vet sedan tidigare att kväveoxid har en viktig funktion i kroppen. Gasen bildas i endotelcellen i blodkärlen och fungerar som en signalmolekyl. Den hjälper bland annat till att reglera vårt blodtryck.
Kväveoxid kan också frisättas från nerver i urinvägarna. Effekten blir att glatt muskulatur, som bland annat finns i urinvägarna, slappnar av. Gasen bildas också vid infektioner och medverkar vid kroppens immunförsvar, genom att försöka oskadliggöra virus och bakterier.
Katarina Persson studerar nu hur kroppens egen produktion av kväveoxid påverkar infektionsförloppet vid en urinvägsinfektion.
Hennes tidigare studier visar att bakterierna som orsakar urinvägsinfektioner har utvecklat en skyddsmekanism mot kväveoxiden.
– De verkar ha en viss tolerans och det är väldigt intressant, säger hon. Det pågår hela tiden ett spel i vår kropp mellan bakterier och vårt immunsystem. De senaste åren har vi försökt kartlägga dessa skyddsmekanismer som bakterien har utvecklat.
Skyddsprotein
Nästa steg är hitta vägar för att slå ut bakteriernas möjligheter att utveckla detta skyddsenzym, så att kväveoxiden lättare kan bekämpa infektioner.
– Vi har sett att skyddsproteinet flavohemoglobin hjälper bakterien att avgifta kväveoxid till nitrat och funderar nu på hur vi kan hämma flavohemoglobinet så att bakterien inte kan skydda sig, säger Katarina Persson.
Hon är också intresserad av epitelcellen och hur den producerar kväveoxid, för att förstå infektionsförloppet.
Kroppens egen förmåga att försvara sig mot urinvägsinfektioner skulle teoretiskt kunna förstärkas, till exempel genom att tillsätta kväveoxid utifrån via en kateter, menar Katarina Persson.
– Men det är jättesvårt att bedöma när och om ett läkemedel kan finnas framtaget, säger hon. Idén kanske inte håller.
Forskningen är också intressant eftersom den kan ge svar på hur kroppen kan skydda sig även när det handlar om antibiotikaresistenta bakterier som orsakar urinvägsinfektionen.
Text: Sara Bergqvist Månsson
Ytterligare information: 
, www.oru.se
