Hur ser kvinnors livsvillkor ut efter att de har behandlats för bröstcancer? Fungerar vården, vilken livskvalitet upplever patienterna efteråt och är det möjligt för dem att gå tillbaka till sina tidigare jobb? Det är några av de frågor som forskningsteamet kring Mats Lambe kommer att studera.
Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor. Men även om många idag överlever sjukdomen, kan livet efteråt bli mycket förändrat. Det gäller naturligtvis för kvinnan själv, men också för familjen och andra närstående.
Sociala faktorer påverkar
Vissa studier har dessutom visat att överlevnaden vid bröstcancer påverkas av sociala faktorer. Varför det är så vet man inte, men Mats Lambe, universitetslektor vid Karolinska Institutet, och forskarna i det multidiciplinära projekt han leder vill ta reda på mer om hela detta område, d.v.s. handläggning, behandling, livskvalitet och överlevnad.
– Hittills har det forskats mycket om riskfaktorer för bröstcancer och på senare år om att det finns sociala skillnader i överlevnad, säger Mats Lambe. Vi har nyligen kunnat visa att det finns sociala skillnader i handläggningen av vården, d.v.s. hur väl och hur noga patienter utreds, men vet ännu inte vad de beror på. Det har varit startpunkten för en av studierna som ingår i det forskningsprojekt som vi nu arbetar med.
Själv arbetar han med en studie som handlar om skillnader i följsamhet när det gäller olika behandlingar. Varför följer kvinnor inte alltid den behandling som de har ordinerats?
– Vi tittar på om kvinnorna tar de antihormonella tabletter som de ges efter en operation. De ska tas i upp till fem år och har visat sig ha god effekt. Vi vet från utländska studier att följsamheten inte är så bra, och det kan bero på biverkningar eller bristande kunskap.
Befolkningsbaserat kvalitetsregister
Denna studie – och även övriga studier i projektet – utgår huvudsakligen från ett regionalt befolkningsbaserat kvalitetsregister för bröstcancer, med bas i Uppsala vid Regionalt Onkologiskt Centrum, där Mats Lambe är chef.
Registret omfattar uppgifter om 22 000 patienter och innehåller detaljerad klinisk information om sjukdom och behandling.
– I det här fallet kan vi komplettera uppgifterna i registret med information från läkemedelsregistret och se om kvinnorna har hämtat ut medicinen, säger Mats Lambe. Vi kommer också att ta in uppgifter från SCB om sociala faktorer som utbildning, yrkesgrupp, inkomst och boende. Mitt intryck är att utbildning säger mer än lön.
I en annan studie i projektet undersöker man sambandet mellan patientens upplevelse av vården och omhändertagandet och den livskvalitet de känner efter behandlingen.
– Här vet man också att det finns ett samband mellan upplevd vård, livskvalitet och sannolikheten att gå tillbaka till jobbet, och vi skickar ut enkäter till patienter i flera omgångar för att ta reda på mer om det.
En tredje studie i projektet kommer att studera patienternas kostmönster innan de får sin diagnos för att se om det har ett samband med patientens överlevnad.
Projektet leds av ett multidisciplinärt team som består av en bröstcancerkirurg, onkolog, sjuksköterska, psykologer, nutritionist och epidemiolog. Arbetet samordnas från Regionalt Onkologiskt Centrum i Uppsala och beräknas vara klart 2011.
Text: Sara Bergqvist Månsson
