Mats Fredrikson är professor i klinisk psykologi och hjärnforskare. Han leder ett projekt med en grupp forskare, som söker neurovetenskapliga förklaringar till att kvinnor oftare än män drabbas av ångest.
– I projektet studerar vi social fobi, som liknar många ångeststörningar, och hur de påverkar eller styrs av hjärnan, säger han.
Ångestsjukdomar är generellt sett mycket vanligare hos kvinnor än män och forskargruppen kring Mats Fredrikson vill förstå mer om den neurobiologiska bakgrunden till problemen.
En av förklaringarna till att människor drabbas av fobier och ångest handlar om genetik och forskarna har valt att studera vad som händer i hjärnan när människor drabbas av skräck som har sin grund i sociala situationer.
– Social fobi är en stark rädsla eller skräck för att dra på sig uppmärksamhet, att framträda och riskera att göra bort sig och därmed bli hånad av andra, säger Mats Fredrikson. Den kan visa sig i samband med prestationer eller i sociala situationer där folk tittar på en.
Irrationell rädsla
Rädslan är inte rationell. Trots att man vet att det man har fobi för inte är farligt, framkallar den ett mycket starkt obehag.
Skiljelinjen mellan vad som hör till normal oro och prestationsångest i livet och vad som är en social fobi är inte glasklar, menar han, men det finns ändå en gräns för när blyghet går över i en diagnos. Och det handlar om hur blygheten eller rädslan begränsar livet.
I projektet vill han och hans kollegor förstå de processer som sker i den skräckfyllda hjärnan och även studera hur kvinnor och män reagerar när de behandlas med läkemedel som påverkar serotoninhalterna i hjärnan. Serotonin styr många känslor bl.a. ångest och obehag.
Konkret använder forskarna sig av PET- och fMRI-kamera i flera situationer (PET=positronemissionstomografi; fMRI= funktionell magnetresonanstomografi). I en studie mäter de hjärnfunktionen i situationer där de framkallar symtom hos patienter med social fobi. Han eller hon får hålla ett tal inför en grupp åhörare.
I en annan situation utsätts deltagarna för starka känslouttryck hos andra personer, genom att de får titta på bilder av arga eller överlägsna människor.
I en tredje studie undersöker forskarna vad som händer när deltagarna behandlas med läkemedel som påverkar serotoninhalterna.
Hjärnans signalsystem
Redan idag vet man att kvinnor reagerar kraftigare än män på ansikten som visar starka känslor och att det har att göra med ett av hjärnans signalsystem, serotoninsystemet. Det systemet är kopplat till hur lätt en människa utvecklar betingad rädsla, dvs fobier. De gener som styr hur serotoninsystemet fungerar är också kopplade till hur lätt man utvecklar ångeststörningar.
Kvinnor har generellt lägre nivåer av serotonin i hjärnan, vilket kan vara en förklaring till att de också lättare drabbas av fobier och ångestsjukdomar. Och det sambandet vill Mats Fredrikson och hans kollegor undersöka närmare.
– Det har även visat sig att kvinnor reagerar bättre än män på serotoninbehandling men man vet inte varför, berättar han. Det finns flera tänkbara förklaringar och vi vill bl a titta på hur selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI-preparat, påverkar processerna.
Det handlar om nyfikenhetsdriven forskning, menar han, men om forskarna lyckas hitta tydliga mönster i serotoninsystemets funktion hos kvinnor och män kan det leda till bättre läkemedel och bättre hjälp till både kvinnor och män som lider av fobier och ångest.
Text: Sara Bergqvist Månsson
