Per-Anders Edin, mars 2010
– För mig har samspelet med forskare från andra ämnesområden betytt väldigt mycket. I vissa fall har det påverkat min egen forskning högst påtagligt. Det säger Per-Anders Edin, professor i nationalekonomi och en av forskarna bakom det nya Uppsala Center for Labour Studies (UCLS) som nu tar form med hjälp av forskningsmedel från FAS.
Arbetsmarknadsekonomi är av tradition ett ämne för nationalekonomer. Men även andra discipliner som statsvetenskap, sociologi, psykologi och arbetsrätt har kommit att betyda alltmer för analysen av utvecklingen på svensk arbetsmarknad. Många nationalekonomer har tagit intryck och intresserar sig inte bara för storskaliga makroekonomiska perspektiv.
– Arbetsmarknadsekonomi är den del av nationalekonomin som sedan länge varit influerad av andra ämnen, påpekar Per-Anders Edin.
För honom personligen fick det konsekvenser redan på 1980-talet.
– Det var då jag fick en förfrågan om att studera vad som händer med människor vid nedläggningar. Sedan dess känner jag mig mer lockad av frågor på mikronivå, berättar Per-Anders Edin.
Främja samspel mellan forskare
En av ambitionerna med det nya centret är att främja samspelet mellan forskare från olika discipliner. I UCLS fall handlar det i första hand om nationalekonomer, statsvetare och arbetsrättsjurister.
– För att förstå vad som händer på dagens arbetsmarknad krävs flera perspektiv. Vi vill öka kontaktytorna mellan forskare från olika områden och underlätta för dem att lyssna på varandra, bland annat genom att anordna konferenser som är öppna för alla intresserade. Men samarbete är inget som uppstår bara för att man pratar om det. Det finns fortfarande många gamla traditioner och motsättningar som måste överbryggas för att forskare inom olika fält ska kunna lyssna på och förstå varandra, menar Per-Anders Edin.
– Så jag tror inte man kan förvänta sig att detta snabbt resulterar i tvärvetenskapliga arbeten. Vad vi däremot kan åstadkomma är flervetenskapliga studier som behandlar fenomen ur fler perspektiv än det nationalekonomiska.
”Svenska modellen” i globalt perspektiv
Vid UCLS kommer man därför inte att dela upp forskningen på olika discipliner utan istället ska fokus ligga på tre övergripande teman:
- arbetsmarknadens spelregler
- arbetslöshet och socialförsäkringssystem
- inkomster, utbildning och ojämlikhet.
Bakom valet av teman ligger en ambition att förstå och förklara hur ”den svenska modellen” påverkas av globaliseringen i allmänhet och EU:s regler i synnerhet. En modell som, trots att den dödförklaras med jämna mellanrum, tycks leva vidare. Vad står den för idag?
– Jag tycker att hörnstenarna i den svenska modellen fortfarande är på plats. Ur ett internationellt perspektiv är den svenska arbetsmarknaden fortfarande präglad av ett stort inflytande från arbetsmarknadens parter, begränsad lönespridning och omfattande trygghetssystem.
Nya metoder – nya möjligheter
Per-Anders Edin har sysslat mycket med betydelsen av löneskillnader mellan olika grupper i samhället. Det kräver ofta bearbetning av stora mängder data. Idag har den tekniska utvecklingen gjort det möjligt att bearbeta dessa stora mängder på ett betydligt effektivare och snabbare sätt än tidigare. Problemet är inte längre de tekniska metoderna utan snarare insamlandet av de data som krävs för att ge en sann och rättvisande bild av hur det faktiskt ser ut på svensk arbetsmarknad.
– Nu när vi har större möjligheter att koppla data baserade på befolkningsregistret till företag på lokal nivå, skulle jag vilja veta mer om vad som faktiskt sker i företagen. Hur de är organiserade och hur löner sätts, säger han.
Ny nationell databas
Därför vill Per-Anders Edin verka för skapandet av en ny databas för att samla data om bland annat lönestrukturer, organisatoriska hierarkier, facklig organisationsgrad och anställningsskydd.
– Vi ska samla in och kartlägga data från SCB, medlingsinstitut, fack och företag för att ge en mer komplett bild av hur svensk arbetsmarknad fungerar.
Det kan bland annat handla om att försöka förklara varför gapet mellan kvinnors och mäns löner har förhållit sig relativt konstant under mer än två decennier. Något som ingen hittills funnit något sakligt svar på.
– Tidigare fanns det förklaringar som skillnad i utbildningsnivå och arbetstid men de gäller inte längre. En intressant fråga i sammanhanget är hur spridningen av den individuella lönesättningen har påverkat förhållandet mellan kvinnors och mäns löner, säger Per-Anders Edin.
Maktbalans mellan parterna?
Hur den alltmer decentraliserade lönebildningen påverkat maktbalansen mellan arbetsgivare och arbetstagare tycker Per-Anders Edin är svårt att ge ett entydigt svar på.
– Jag kan inte se att det skett några jättestora förändringar i maktrelationerna. Vad man kan säga är att de blivit mer luddiga. Å ena sidan kan man hävda att utvecklingen gjort enskilda företag mer sårbara för stridsåtgärder. Å andra sidan har facket tappat i medlemsantal och styrka. Men här måste man också ta hänsyn till EU:s inflytande över spelreglerna. Vaxholmsmålet är ett exempel på hur maktkampen avgjordes i EU-domstol.
Just samspelet med arbetsrättsjurister har kommit att betyda en hel del för Per-Anders Edins egen forskning.
– Särskilt när det handlar om internationella jämförelser av löneskillnader är det oerhört viktigt att även ta hänsyn till arbetsrättsliga och försäkringsmässiga skillnader. Det kan man inte klara själv. Där har inflytandet från jurister påverkat min forskning helt klart, förklarar han.
Ta fram bra beslutsunderlag
På frågan om vad svenska medborgare kan förvänta sig för nytta av den forskning som ska bedrivas vid det nya Center för Labour Studies funderar Per-Anders Edin en stund och svarar sedan:
– Det handlar om att ta fram bra beslutsunderlag. Om vi lär oss mer om hur svensk arbetsmarknad fungerar kan vi också fatta bättre politiska beslut. Det handlar också om att utvärdera de förändringar och reformer som görs för att se vilka effekter de får.
Och om framtiden för sitt forskningsområde är Per-Anders Edin mycket optimistisk. Arbetsmarknadsekonomi har skaffat sig en stark ställning inom nationalekonomin, menar han.
– De frågor vi sysslar med är oerhört viktiga för hela samhällsekonomin. Vi har därtill ett mycket gott rykte utomlands vilket gör det lätt att skapa kvalificerade internationella kontakter.
Text och Foto: Annbritt Ryman
