En mer nyanserad bild av alkoholens skade- och nyttoverkningar, och mer kunskap om hur cannabismissbruk orsakar psykoser. Det är vad Peter Allebeck vill att hans forskning ska leda till.
I mitten av 1980-talet började läkaren Peter Allebeck forska om en grupp på runt 50 000 svenska män, och kartlägga sambanden mellan alkohol- och cannabisvanor och ohälsa. Den här gruppen eller kohorten har sedan blivit ett återkommande tema i Allebecks forskning.
– I perioder har jag varit väldigt trött på dem, men nu kändes det dags att ta itu med dem igen, säger han. Gruppen består av alla män i den årskull som mönstrade till värnplikten 1969/70. De är alltså födda i början av 1950-talet och börjar närma sig 60-årsåldern nu, vilket är en mycket intressant ålder att studera för den som vill veta mer om alkoholens skade- och nyttoeffekter.
Vetenskapliga studier som kommer fram till att viss alkoholkonsumtion är positiv för hälsan brukar ha väldigt lätt att slå igenom i medierna, konstaterar Peter Allebeck, som är professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Men den sammantagna mediebilden blir snedvriden och ofullständig, anser han, eftersom forskning som ifrågasätter dessa resultat har mycket svårare att få uppmärksamhet, och eftersom medierna ofta inte gör någon distinktion mellan alkoholkonsumtion i olika åldrar.
– Alkohol ser ut att sänka risken för hjärt-kärlsjukdomar, framför allt kranskärlssjukdom, och därför kan ett måttligt alkoholintag bidra till ökad hälsa för äldre människor, säger Peter Allebeck. Men i yngre åldrar ser vi inga sådana gynnsamma effekter, där ser vi bara att alkoholen ökar risken för ohälsa. Det är ju rätt enkelt egentligen: eftersom unga inte drabbas av kranskärlssjukdom så har de heller ingen fördel av alkoholens hälsoeffekter på det området.
Men hur ser det ut för dem som varken är unga eller särskilt gamla? Vid vilken ålder överväger de negativa konsekvenserna? När börjar nyttoeffekterna bli märkbara? Det är frågor som Peter Allebeck nu ska söka svaret på.
– Det ska bli väldigt intressant att se. Hittills har det saknats bra forskning om åldersspannet 40–60 år.
Peter Allebeck studerar också sambandet mellan cannabis och psykos i samma kohort.
– Vi har tidigare visat att det finns ett samband mellan cannabis och schizofreni: ju mer missbruk man rapporterade vid mönstringen, desto större risk för schizofreni senare i livet. Frågan har väckts om det också finns ett samband med andra sjukdomar, till exempel depression. En annan fråga som vi fått många gånger är om det är speciella typer av schizofreni som cannabis orsakar eller utlöser. Det är viktig kunskap för vården.
Länge fanns det en utbredd uppfattning bland forskare att cannabis inte är farligt, rent medicinskt, berättar Peter Allebeck. Han konstaterar nöjt att hans forskargrupps första artiklar om cannabis och psykoser från 1987 fortfarande citeras och idag nämns som pionjärarbeten som bidragit till att förändra bilden av riskerna med cannabis.
– Det förs ju en debatt, och det finns krafter, även inom EU, som argumenterar för en liberalisering. Våra data har använts i internationella diskussioner för att visa att det finns psykiska skadeverkningar, att cannabis inte är så ofarligt som det ibland framställs.
Mycket av det programstöd som Peter Allebecks forskargrupp får från FAS används för att utöka gruppen med yngre forskare, berättar han.
– Vi har kunnat ta in flera doktorander och en forskarassistent. Vi som utgjort kärnan i gruppen börjar själva bli äldre och det känns viktigt att vidareföra vår forskning och våra erfarenheter till yngre förmågor. En märkbar skillnad mellan generationerna är att de unga är bättre utbildade än vi var när vi började, så de har goda förutsättningar att vidareutveckla det här forskningsområdet.
Text och foto: Anders Nilsson
Ytterligare information: www.phs.ki.se; länk till projektinformation