Hur kommer det sig att folkhälsofrågor som alkohol, tobak, läkemedel och spel hanteras så olika av EU? Och vilket är det smartaste sättet att driva folkhälsofrågor i EU-samarbetet för att få dem dit man vill? Det är frågor som forskaren Jenny Cisneros Örnberg söker svaret på.
Både cigaretter och internetpoker kan fånga människor i beroenden och i värsta fall förstöra deras liv. Men medan tobaksmarknaden motarbetas med allt hårdare restriktioner i EU så växer och frodas spelmarknaden. De båda frågorna har fått olika inramning i EU-politiken – de betraktas med olika glasögon och regleras därför efter olika principer. Tobak etiketteras idag som en folkhälsofråga, medan spel i första hand uppfattas som en ekonomisk fråga där det är EU:s principer om fri konkurrens och öppen inre marknad som gäller.
För de länder och aktörer som vill driva folkhälsofrågor effektivt i EU är det betydelsefullt att förstå de här skillnaderna, menar forskaren Jenny Cisneros Örnberg vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet.
– Varför blir vissa frågor folkhälsofrågor medan andra får etiketten ”inre marknad” och några hamnar lite mitt emellan? Och hur ska politiker strategiskt vinkla frågor för att få dem dit de vill på EU:s agenda? Det är vad jag och min kollega Jörgen Hettne ska undersöka i ett forskningsprojekt.
Cisneros Örnberg och Hettne har valt fyra folkhälsorelaterade varor och tjänster – tobak, spel, alkohol och läkemedel – och kommer framför allt att inrikta sig på hur EU ser på marknadsföring och monopolverksamhet inom dessa områden.
– De här områdena har alla studerats vart och ett för sig tidigare, men inte jämförts med varandra, säger Jenny Cisneros Örnberg. Det är just det som vi tycker är det mest intressanta. För dem som arbetar för en mer restriktiv europeisk alkoholpolitik har tobaksområdet alltid varit ett föregångsområde – där har man ju lyckats bättre, kommit längre. Genom vår jämförelse hoppas vi kunna visa varför tobaksmotståndarna varit mer framgångsrika.
Jörgen Hettne är jurist, till skillnad från Jenny Cisneros Örnberg som är statsvetare.
– Jörgen kommer framför allt att titta på hur EU-domstolen argumenterar i de här frågorna. Jag kommer att inrikta mig på den politiska debatten i parlamentet och kommissionen. Det ska bli väldigt intressant att kombinera perspektiven – jag tror att vi båda kan lära oss mycket av varandra. Dessutom är det mycket roligare att jobba tillsammans med någon annan, även om vi sitter på olika håll – jag i Stockholm och Jörgen i Lund. Man har någon att bolla med.
I den europeiska gemenskapens begynnelse var principerna om frihandel i stort sett allenarådande, men nu tycks folkhälsoaspekter successivt vinna terräng i EU-samarbetet, konstaterar Jenny Cisneros Örnberg. Det är en utveckling som förmodligen har flera bidragande orsaker, menar hon.
– Ett skäl är nog att det pågår en harmoniseringstrend, när det gäller synen på olika folkhälsofrågor, både på Europanivå och globalt, säger hon. Och ju närmare man kommer varandra i synsätt, desto mer naturligt är det ju att intresset för att samarbeta ökar.
I fråga om alkohol har de stora förändringarna för Sverige till följd av EU-medlemskapet redan skett, menar Jenny Cisneros Örnberg, och påminner om allt som förändrats sedan EU-inträdet, såsom slopandet av fyra av fem alkoholmonopol, högre införselkvoter, ändrade skattesatser och alkoholreklam. På andra områden är det först nyligen som utvecklingen tagit fart.
– Apoteksmonopolet har nyligen avskaffats och vi kan numera köpa huvudvärkstabletter på Konsum. Men vad kommer mer att hända på det här området? Hur mycket behöver Sverige avreglera för att anpassa sig till EU:s regler? Kommer vi till exempel att i förlängningen även få reklam för läkemedel? Här står den svenska läkemedelspolitiken inför en rad framtida utmaningar.
Text och foto: Anders Nilsson
Ytterligare information: www.sorad.su.se; länk till projektinformation