Att erbjuda hjälp att lägga om sin livsstil har visat sig vara ett effektivt sätt att öka hälsan för olika patientgrupper. Nu ska forskare vid Lunds universitet undersöka om sådan hälsofrämjande behandling också kan minska sjukligheten för personer med missbruks- och beroendeproblem.
Människor som missbrukar alkohol eller droger lider inte bara av sjukdom med direkt koppling till missbruk och beroende, till exempel levercirros, utan har också ofta problem med andra typer av sjuklighet och ohälsa. Riskfaktorer som rökning, fysisk inaktivitet, övervikt och näringsbrist är vanliga hos denna grupp, som därför ofta drabbas av bland annat bronkit, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.
Forskarna Hanne Tønnesen och Helena Hansson vid avdelningen för klinisk alkoholforskning, Lunds universitet, ska undersöka om en utvidgad missbruksbehandling, som omfattar även hälsofrämjande aspekter som rökavvänjning och motion, leder till bättre hälsa för patienterna.
– Det här har prövats på andra patientgrupper med mycket goda resultat, säger professor Hanne Tønnesen. Jag har själv forskat inom kirurgi, där integrering av hälsofrämjande behandling inför kirurgiska ingrepp leder till att patienten återhämtar sig snabbare och att färre komplikationer tillstöter.
Erfarenheterna är också goda från motsvarande initiativ för bland andra diabetes-, lung- och hjärtpatienter, berättar hon. Därför finns all anledning att pröva om det är en effektiv hjälp till ett bättre liv även för missbrukspatienter.
– Vi vet inte hur just den här patientgruppen kommer att svara på en sådan här behandling, säger Helena Hansson. Vårt program VIP, Very Integrated Program, består av många element som alla är dokumenterat effektiva var för sig, men som inte har använts tillsammans på det här sättet tidigare.
Försöket genomförs vid Beroendecentrum i Malmö, där patienter som samtycker till att delta i undersökningen slumpvis fördelas på två grupper: en som får traditionell missbruks- och beroendevård, och en som får delta i det nya programmet som omfattar även hälsofrämjande åtgärder.
Behandlingen anpassas individuellt för varje patient; därför görs först en detaljerad kartläggning av varje patients hälsotillstånd. Detta steg i studien sammanställs också till en övergripande karaktärisering av patientgruppens fysiska ohälsa, vilken inte är så väl beskriven i litteraturen, enligt Helena Hansson.
– Dessa personer syns ofta på exempelvis medicinakuten och diabetesmottagningen, men det finns inte någon samlad bild av hur omfattande problem den här gruppen har, säger hon. En väsentlig del i vårt forskningsprojekt är därför att skapa en sådan bild. Dessutom tror vi att den inledande kartläggningen är mycket viktig för deltagarna själva, för att få upp ögonen för helhetsbilden och vilken stor roll den dagliga livsföringen spelar, och att de, genom att förändra den, också kanske lättare kan förändra sitt dryckesmönster.
– En väldigt spännande aspekt är om och hur de hälsofrämjande delarna av programmet påverkar själva missbruks- och beroendebehandlingen, säger Hanne Tønnesen. Blir den rent av effektivare? Det finns några mindre studier som pekar i den riktningen, och det vore ju helt fantastiskt om programmet utöver förbättrad hälsa även kunde bidra till att det blir lättare att minska eller upphöra med sitt missbruk/beroende.
I projektet ingår också att analysera de hälsoekonomiska konsekvenserna: vad kostnaden är för de extra insatserna, och vilka besparingar det eventuellt leder till.
– Hälsofrämjande, sjukdomsprevention och rehabilitering är ofta väldigt effektiva och billiga vårdinsatser så det finns goda skäl att tro att det här programmet även leder till lägre vårdkostnader, säger Hanne Tønnesen. Vårt mål är att programmet ska ge patienterna bättre hälsa, men blir det dessutom billigare för vården är det förstås en positiv biverkning.
Text och foto: Anders Nilsson
Ytterligare information: Länk till projektinformation