Hantverkare, byggarbetare, frisörer och nagelskulptörer – det är gott om småföretagare som använder starkt allergiframkallande kemikalier, och ofta saknar de kunskap om riskerna. Carola Lidén forskar om hur hudkontakt med farliga kemikalier i arbetslivet kan minskas.
Kemikalieanvändningen i arbetslivet ökar, och i många fall innebär hudkontakt med dessa kemikalier risk för eksem eller livslång allergi. Vissa ämnen kan också öka risken för andra sjukdomar, till exempel cancer. Därför är det viktigt att forska om hudexponering och hudupptag av kemikalier i arbetslivet, förklarar hudläkaren Carola Lidén, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm.
– I vårt FAS-stödda forskningsprogram fokuserar vi på de risker som är särskilt stora inom småföretagssektorn, berättar Carola Lidén. Dessa företag saknar i regel företagshälsovård, och de som arbetar där har ofta dålig kunskap om riskerna med kemikalieanvändning, och hur man ska skydda sig. Samtidigt sysselsätter småföretagssektorn allt fler personer, och det finns en politisk vilja att den ska fortsätta växa.
Bygg och renovering samt kosmetik och skönhet är exempel på typiska småföretagsbranscher där användningen av kemikalier är stor, förklarar hon. Hantverkare, byggnadsarbetare, frisörer och nagelskulptörer – alla jobbar de med starkt allergiframkallande ämnen. Det handlar både om nya ämnen som introduceras på marknaden och om gamla som finner nya tillämpningsområden.
– Ett exempel är så kallad relining vid husrenovering, vilket blivit vanligt på senare år, säger Carola Lidén. Det innebär att man tätar gamla avloppsstammar med väv och plast på insidan istället för att byta ut dem mot nya stammar. Detta fenomen har orsakat en explosion av antalet patienter med allergi mot epoxi, härdplaster, vid vår mottagning. Epoxi är ett gammalt välkänt allergen, och det finns regler för härdplastsarbete sedan 1970-talet, men hos de här uppstickarna i byggbranschen är kunskapen om dessa regler väldigt låg.
Härdplaster har en rad tekniska fördelar och letar sig därför också in i många andra sammanhang, såsom nagelskulptörers arbete. Och även om det på sina håll kan finnas viss kunskap om att ämnena är farliga, så är risken stor att de som utför arbetet tar till fel åtgärder, konstaterar Carola Lidén.
– Det är vanligt att folk tar på sig munskydd, säger hon. Men för det första kanske ett munskydd inte skyddar – det kan behövas ett punktutsug eller dragskåp vid arbetsplatsen istället. Och för det andra så kanske det i själva verket är farligare att exponera huden. Men den tänker vi inte lika ofta på att skydda. Visst skyddar huden kroppen, men den är inte ett skal av teflon, som många verkar tro.
Forskningsprogrammet vid KI ska mäta hudexponering och hudupptagning av olika ämnen, till exempel härdplaster, metaller och lösningsmedel. Sambandet mellan sänkt exponering och lägre risk för allergi och eksem ska studeras. Programmet ska också undersöka hur man i praktiken kan sänka exponeringen för olika kemikalier i arbetslivet.
– Det kan röra sig om allt från instruktioner och utbildning till helt nya tekniska lösningar, säger Carola Lidén.
Hon hoppas också att forskningen på området så småningom ska resultera i gränsvärden för hudexponering i arbetslivet. Sådana saknas i Sverige idag. Däremot finns gränsvärden för halter i luften, eftersom farliga ämnen som andas in har uppmärksammats mycket mer av forskningen än ämnen som verkar genom hudkontakt.
– När det finns ett bra vetenskapligt underlag finns det goda möjligheter att faktiskt påverka lagar och regler och minska hälsoriskerna – det är väldigt stimulerande, säger Carola Lidén. Det gäller både nationellt och på EU-nivå. Begränsningarna av sexvärt krom i cementprodukter och av nickel i en rad konsumentprodukter är exempel på framgångsrika åtgärder från EU:s sida. Nu pågår ett intensivt arbete med riskbedömning av bland annat hårfärgämnen i EU:s vetenskapliga kommitté för konsumentsäkerhet, där jag sitter med. Det kan leda till strängare begränsningar i framtiden.
Text och foto: Anders Nilsson
Ytterligare information: www.ki.se/imm; länk till projektinformation