Nya, evidensbaserade metoder för hur företagshälsovården arbetar med både fysisk och psykisk ohälsa, det är vad forskare från Göteborg och Lund vill utveckla i ett gemensamt tvärvetenskapligt forskningsprogram.
Svensk företagshälsovård och svensk forskning har alldeles för lite kontakt med varandra. Det leder bland annat till att de metoder som används i företagshälsovården sällan är evidensbaserade, säger Mats Hagberg, professor vid Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet. Han är, tillsammans med Maria Albin vid Lunds universitet, koordinator för ett FAS-finansierat forskningsprogram som vill överbrygga klyftan mellan forskning och företagshälsovård och utveckla och införa nya forskningsbaserade metoder i företagshälsovårdsaktörernas arbete.
– Det här borde egentligen gjorts för länge sedan, säger Mats Hagberg. Det finns så gott som ingen forskning med inriktning mot företagshälsovård i Sverige idag. Jag tror att det behövs svensk forskning på området för att få acceptans i branschen för inställningen att det är viktigt med evidensbaserade metoder. När ett sådant synsätt har spridit sig i branschen kan det nog bli lättare att också sprida evidensbaserad metodik från andra länder.
Forskningsprogrammet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan enheten för arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, avdelningen för arbets- och miljömedicin och enheten för ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds universitet samt Institutet för stressmedicin i Göteborg.
– Grundtanken i programmet är att dra fördel av redan befintlig arbetsmedicinsk forskning för att utveckla nya metoder för företagshälsovården, förklarar Mats Hagberg. På det sättet har vi kommit ett gott stycke på väg redan när vi börjar. Att föra samman de här fyra forskargrupperna, som är starka enheter var för sig, ger också synergier och bäddar för intressanta diskussioner.
Forskningsprogrammet omfattar psykisk ohälsa, muskel- och skelettbesvär, arbetsrelaterad astma samt problem orsakade av buller och vibrationer. Det ska leda till nya och bättre metoder och rutiner för bland annat hälsoundersökningar, bedömning av arbetsförmåga, riskbedömning och användande av skyddsåtgärder och skyddsutrustning.
– När det gäller psykisk ohälsa är chefer som inte mår bra en viktig del, berättar Mats Hagberg. Företagshälsovård arbetar ju ofta med ledare, och stress är ett vanligt problem i den kategorin. Bra metoder för att identifiera stressade chefer är till nytta, inte bara för företagen och ledarna själva, utan också för de underställda. Det finns flera studier som visar att hur medarbetarna mår beror på hur ledarna mår. En ledare som mår dåligt spiller över på de anställda.
Jämfört med länder som Finland och Nederländerna ligger Sverige efter vad gäller företagshälsovård, menar Mats Hagberg.
– I Finland är företagshälsovård obligatorisk; den omfattar 100 procent av alla anställda, säger han. I Sverige är andelen under 70 procent, och ofta är det de branscher och företag som verkligen skulle behöva företagshälsovård som inte är anslutna till det. I Nederländerna finns det evidensbaserade riktlinjer för hur olika hälsoproblem ska hanteras i företagshälsovården. I Sverige finns inga motsvarande riktlinjer; olika aktörer använder olika metoder av varierande kvalitet.
Forskningsprogrammet är planerat att omfatta sex år. Även om det kommer att utveckla en rad värdefulla metoder och verktyg så menar Mats Hagberg att programmets mest betydelsefulla bidrag kanske blir något annat.
– Om vi kan knyta ihop de här världarna – få in företagshälsovårdspersonal i forskningen och forskare ut i företagshälsovården – det skulle vara det mest betydelsefulla på lång sikt, anser jag. Kan vi ta några steg i den riktningen är vi värda guldstjärna.
Text och foto: Anders Nilsson
Ytterligare information: www.amm.se; länk till projektinformation