Användningen av alkohol och droger har blivit ett allt större problem för kvinnor. Men fortfarande saknas det grundläggande studier om just kvinnors konsumtionsmönster och vilka konsekvenser det får för deras hälsa.
Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet, SoRAD, har därför fått ett forskningsanslag för att dra igång flera studier på det temat.
Projektet leds av professor Jukka Törrönen, men flera forskare från olika discipliner är aktiva i forskargrupperna.
– Historiskt sett har droger varit ett problem för män, säger han. På 1960-talet var till exempel mindre än åtta procent av kvinnorna alkoholmissbrukare. Men den bilden har ändrats nu i och med nya konsumtionsmönster.
Konsumtionsmönster är viktiga att beskriva
Exakt hur de konsumtionsmönstren ser ut när det gäller bruk och missbruk av alkohol, tobak, läkemedel och droger är viktigt att beskriva, menar han. Det gäller fakta om konsumtion i stort, men även att fånga in hur kvinnor och män själva ser på sitt dryckesmönster och hur det förändras över livet.
Lika viktigt är det att bredda bilden och titta på hur medier, myndigheter och allmänhet ser på missbruk.
– Hur tolkar myndigheter till exempel vad som är missbruksproblem när det gäller kvinnor och när anser de att bruket blir ett problem? säger han.
En tredje tema för forskarna på SoRAD är att titta på hur kvinnor med missbruksproblem bemöts när de kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och sociala myndigheter. Får de frågor om missbruk och i så fall i vilka situationer?
– Vi vill se hur förändrade attityder i organisationerna påverkar kvinnornas möjligheter att få hjälp att ta sig ur sina problem, säger Jukka Törrönen.
I forskningen finns också frågan om vilka konsekvenserna blir när det gäller kvinnornas hälsa, både när det gäller missbruket i sig, men också när det gäller attityderna till kvinnors missbruk.
Studier med olika inriktningar
Projektet innehåller flera studier med olika inriktningar. En handlar bland annat om könsskillnader i alkoholvanor med fokus på ohälsosamma dryckesmönster. I en annan studie fokuseras på kvinnor som slutar röka. Vilka skäl har kvinnor och män som vill sluta röka? Går det lika bra att sluta på egen hand som med professionell hjälp?
I ytterligare en studie görs en textanalys av diskussions- och debattartiklar som handlar om kvinnors och mäns bruk av alkohol och hur synen på missbruk har förändrats mellan 1950 och 2000. Studien tittar också på debatten om användningen av psykofarmaka.
– Mediadebatten utgår ofta från ganska traditionella könsroller och är inte särskilt jämställd, säger Jukka Törrönen. Det är till exempel vanligt att kvinnors drickande och eventuella risker relateras till graviditet, sexualitet och deras roll som mödrar. Motsvarande diskussion finns inte när det gäller männen.
Det är viktigt att fånga upp samhällets attityder till användning av alkohol, tobak, psykofarmaka och droger, menar han, eftersom det i sin tur styr gränserna för när bruket anses som ett problem och hur man ger pengar till forskning och prevention. I det sammanhanget är det även intressant att kritiskt analysera hur forskarna väljer att studera problemen, vilket också är en fråga som tas upp i en av studierna.
Text: Sara Bergqvist Månsson
Ytterligare information: 
, www.sorad.su.se