Hur ser kvinnors hälsa ut på äldre dar? Har de tätare kontakt med vårdcentralen och tandläkaren än män i samma ålder? Konsumerar de större mängder läkemedel och hemtjänsttimmar?
– Vi har snuddat vid frågorna tidigare, men med forskningsanslagen från FAS har vi chansen att skaffa oss djupare kunskap om detta, säger Marti Parker, forskningsledare för projektet på Aging Research Center (ARC).
Marti Parker är både sociolog och sjukgymnast och skrev sin avhandling i socialmedicin. Det är också ett perspektiv hon har fokuserat på som forskare på ARC.
– Vi har tidigare tittat på hälsotrender hos äldre och deras fysiska funktion över tid. Är de år vi lägger till livet friska eller sjuka?
I det forskningsprogram som hon nu leder är det kvinnorna som står i fokus.
– Får kvinnorna den vård och omsorg de borde få och finns det jämlikhet i samhällets insatser? Det är den stora frågan för oss, säger hon.
Utnyttjandet av vård
De studier som ARC bedriver på detta tema har en mycket bred ansats. Forskarna kommer att titta på kvinnors och mäns utnyttjande av sjukhusvård, tandvård, förskrivning av läkemedel, hemtjänst och tekniska hjälpmedel. De kommer sedan att ta hänsyn till ålder, hälsa, socioekonomisk situation, utbildning, civilstånd och tillgång till socialt stöd.
Marti Parker och de andra forskarna i projektet gör sina analyser utifrån befintliga databaser, bland annat läkemedelsregistret och en utveckling av intervjuundersökningen SWEOLD, där äldre har intervjuats sedan 1968.
– I den första studien har vi tittat på utnyttjandet av vård, det vill säga antal sjukhusdagar, besök hos distriktsläkare och sjuksköterska, säger hon. Där finns det tydliga könsskillnader. Kvinnor är sjukare än män, besöker oftare vårdcentralen, men männen har fler sjukhusdagar än kvinnor.
När det gäller tandvård är skillnaderna också tydliga, men där handlar det mer om att den som har högre utbildning och överlag är friskare, d.v.s. männen, oftare går till tandläkaren.
Den andra studien gäller användningen av läkemedel, bland annat läkemedel som förskrivs i farliga kombinationer.
– Där har vi sett att personer med lägre utbildning oftare fick ”farliga droger”, säger Marti Parker. Högst risk hade kvinnor med låg utbildning. Det kan handla om dålig kontroll, har man lägre utbildning ifrågasätter man inte nya läkemedel. Men det är bara hypoteser. Vi kommer att gå vidare och studera användningen av olika läkemedelsgrupper och ser redan nu att det finns könsskillnader där.
Utnyttjandet av hjälpmedel
Studien om användningen av hjälpmedel har ännu inte kommit igång, men målet är att undersöka om män och kvinnor får samma hjälpmedel vid samma nivå av hälsa.
– Det vi vet är att kvinnor oftare använder gånghjälpmedel. Kanske beror det på att de är mer öppna för att använda hjälpmedel.
Den fjärde och sista studien kommer att handla om utnyttjande av hemtjänst och placering på särskilt boende.
– Där vill vi titta på om tröskeln för att få särskilt boende är lika för kvinnor och män. Inom hemtjänsten vill vi titta på liknande frågor.
Det intressanta med studierna på ARC är just bredden, menar Marti Parker.
– Den stora frågan är om det finns en jämlikhet i utnyttjande av vården eller om stora grupper står utanför. Är det så kan våra resultat förhoppningsvis skapa debatt och leda till riktade insatser till de grupperna.
Text: Sara Bergqvist Månsson
Ytterligare information: 
, www.ki-su-arc.se/indexs.htm