Forskarna kan mycket om sambandet mellan stress och hälsa, även när det gäller kvinnor. Men hur mycket påverkar egentligen livsstilsfaktorer upplevelsen av stress och därmed en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar? Och hur kan vården faktiskt stödja kvinnor till en ny livsstil?
Det är temat för Cecilia Björkelund, professor i samhällsmedicin, och de andra forskarna på den nybildade forskningsgruppen WISH-projektet i Göteborg.
Cecilia Björkelund är också distriktsläkare och har under åren mött många kvinnor som upplever ohälsa, oavsett om de har en tydlig diagnos eller inte.
– Upplevelsen av hälsa är mycket individuell och många sjuka med till exempel kronisk sjukdom upplever sig ha god hälsa, säger hon. På motsvarande sätt kan den som är frisk uppleva ohälsa. Dessutom finns det många kvinnor som har ospecificerade symtom som värk, smärta och stress som inte har någon diagnos, något som är vanligare hos kvinnor.
Ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar
Då blir det intressant att fråga sig hur hälso- och sjukvården kan hjälpa kvinnorna till en bättre upplevd hälsa, särskilt som upplevd ohälsa ofta innebär stress och därmed en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
WISH-projektet vill på olika sätt fördjupa sig i studier kring detta tema och även i praktiken testa vilka metoder som är framgångsrika när det gäller att hjälpa kvinnor till en ny och hälsosammare livsstil.
Cecilia Björkelund och hennes kollegor kommer att bygga upp en forskarmiljö och ett samarbete som kan leva vidare under många år och ett djupare syfte med de studier som görs är att även hitta metoder för att tillämpa forskningen i vårdens vardag.
– WISH består av flera forskargrupper med olika inriktning och vi kommer att arbeta både med registerstudier och kliniska studier, berättar Cecilia Björkelund. Utgångsperspektivet är hur stress påverkar hälsan och om man kan påverka upplevd hälsa genom att förändra livsstilsfaktorer. Då är upplevd stress en viktig faktor att mäta.
Longitudinella studier
I Göteborg pågår flera stora longitudinella studier, där forskarna under många år har följt livssituationen och hälsan hos stora befolkningsgrupper.
– Vi kommer att arbeta med en longitudinell studie där man bland annat har registrerat upplevd stress ända sedan 1968, berättar Cecilia Björkelund. Det gör att vi kan jämföra upplevd svår stress och hur det på lång sikt har påverkat hälsan.
I en annan studie kommer forskarna studera upplevd stress och samband med dödlighet och hjärtsvikt.
Ytterligare en forskargrupp kommer att titta på sambanden mellan stress och övervikt och fetma och hur skillnaden ser ut mellan kvinnor och män.
De kliniska studierna fokuserar på livsstilsförändringar. I en av dessa studier erbjuds kvinnor som vårdats på sjukhus för bröstsmärtor, men där smärtorna inte berodde på infarkt eller hjärtsjukdom, kognitiv beteendeterapi. I en annan studie erbjuds överviktiga kvinnor som nyligen fött barn livsstilscoachning för att se vilka råd som fungerar i praktiken.
Just kopplingen till vårdens vardag är viktig i WISH-projektet.
– Alla vet att högt blodtryck är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, men hur gör man för att patienterna verkligen ska ändra sitt sätt att leva så att blodtrycket sjunker? De metoderna måste vi hitta, säger Cecilia Björkelund.
Text: Sara Bergqvist Månsson
Ytterligare information: 
, www.medicine.gu.se