En stor del av Sveriges kvinnor drabbas av värk i nacken och psykisk ohälsa. Vad beror det på och finns det ett samband mellan de två problemen? Den frågeställningen studerar Cecilia Magnusson och hennes medarbetare i ett flertal registerstudier kopplade till Stockholms län. I ett första steg har de kartlagt upplevd psykisk ohälsa. Mer än var tredje ung kvinna mellan 16 och 24 år uppger att de har problem.
– Det är naturligtvis allvarligt och en viktig uppgift för oss nu är att följa dessa kvinnor och se om deras upplevda psykiska ohälsa också leder till psykisk sjukdom, säger Cecilia Magnusson, nybliven föreståndare för Folkhälsoakademien vid Karolinska Institutet Stockholm.
Själv är hon läkare och har i många år forskat om bröstcancer utifrån epidemiologiska studier. Den kunskapen tar hon med sig när hon nu leder forskningsprogrammet som koncentrerar sig på orsaker till psykisk ohälsa och nackvärk, hur sambanden ser ut och hur problemen förändras över tid.
Ett gigantiskt folkhälsoproblem
– De två områdena är ett gigantiskt folkhälsoproblem och kan delvis handla om samma kvinnor, säger Cecilia Magnusson. Om man uttrycker sina besvär som nackvärk eller psykisk ohälsa kan ha att göra med vilka normer som finns i samhället.
Studierna har stor bredd och bygger på analyser av den stora folkhälsoenkäten under 2002 i Stockholm. 32 000 personer besvarade frågor om sina liv och om sin hälsa, och under 2007 gjordes en uppföljning. Resultaten matchas sedan med uppgifter i ett flertal andra hälsorelaterade databanker som patientregistret, läkemedelsregistret och försäkringskassans sjukskrivningsregister.
– Hittills har vi ägnat stor möda åt att få igång en stor databas som kan hantera alla uppgifter och vi har nu börjat med olika analyser, berättar Cecilia Magnusson.
I en första studie har de tittat på upplevd psykiska ohälsa, och för de unga kvinnorna pekar kurvorna tydligt uppåt. Fler och fler, hela 38 procent, anger att de har besvär och i denna grupp är också ökningstakten som störst.
– Vi tittar dessutom på de bakomliggande orsakerna med fokus på sociala faktorer. Kan man se risker utifrån den sociala situationen, placeringen på arbetsmarknaden och utbildningsnivå?
Intressant är även att titta på vilka förväntningar de unga kvinnorna har på sitt vuxenliv och hur de hanterar livet när förväntningarna inte slår in, menar hon.
Höga förväntningar
– Det finns väldigt stora förväntningar idag på den individuella projektet, familjebildning, karriär och självförverkligande. ”Om jag inte är programledare på TV så finns jag inte.” I vår uppföljande studie har vi med frågor om glädje i livet och förväntningar.
– När det gäller studierna om värk i nacken kommer de att gå till på liknande sätt , säger Cecilia Magnusson. Vad innebär självrapporterade besvär på längre sikt för hälsan och situationen på arbetsmarknaden?
En särskilt viktig fråga är att studera hur effektiv fysisk aktivitet egentligen är som behandling och förebyggande åtgärd, både när det gäller nackvärk och psykisk ohälsa.
Text: Sara Bergqvist Månsson