Det finns ett tydligt samband mellan invandrarkvinnors psykiska ohälsa och hög arbetslöshet. Men vad är hönan och ägget? Har kvinnorna svårare att få jobb på grund av depressioner eller är det arbetslösheten i sig som ökar risken för psykisk ohälsa? Det ska Solvig Ekblad och hennes forskargrupp ta reda på.
– Jag har alltid intresserat mig för kvinnors sårbarhet och ohälsa, säger Solvig Ekblad, som till professionen är psykolog. Kvinnors psykiska ohälsa är högre jämfört med männen och särskilt hög är den bland kvinnor med invandrarbakgrund. I den gruppen finns också en hög arbetslöshet och vi vill undersöka hur det sambandet ser ut. Idag finns det väldigt liten kunskap om det.
Hon betonar att bilden är komplicerad och inte helt självklar om man ser situationen i ett mer historiskt perspektiv.
– När invandringen till Sverige ökade efter andra världskriget var det till exempel fler kvinnor än män som hade arbete. De var hembiträden, jobbade som sjuksköterskor och i fabriker.
Solvig Ekblad och doktoranden Anna-Clara Hollander kommer att utgå från och samköra uppgifter om arbetslöshet i SCBs register med hälsouppgifter i bl.a. Socialstyrelsens patientregister, dödsorsaksregister och läkemedelsregister.
Kvantitativa studier
De hoppas få fram tydligare analyser som beskiver hur mekanismerna ser ut. Förutom själva huvudfrågan om vad som påverkar vad, vill de studera om den psykiska ohälsan och arbetslösheten skiljer sig åt beroende på vilket skäl man har för att komma till Sverige, d.v.s. om man är flykting, arbetskraftsinvandrare, anhörig eller får stanna av humanitära skäl.
– Vi gör med andra ord kvantitativa studier, säger Solvig Ekblad, och vi kommer också att följa tre grupper över tid, de som kom till Sverige 1990, 1993 och 1997. Då kan vi se om den psykiska ohälsan i olika grupper påverkas av att man till exempel fick jobb under första året. Vår hypotes är att flyktingar är mer känsliga för psykisk ohälsa på grund av de trauman de varit med om.
En viktig fråga är förstås att ta reda på vilken psykisk ohälsa invandrare har när de kommer hit för att sedan kunna ta ställning till om det är tidigare faktorer eller livet i Sverige, mottagandet och förankringen på arbetsmarknaden här som påverkar hur de mår.
Därför innehåller projektet också en analys av data från de hälsosamtal som Socialstyrelsen rekommenderar att man gör med flyktingar som söker asyl i Sverige.
– De har pågått sedan 1995 och det är uppgifter som tidigare inte har studerats, säger Solvig Ekblad.
De kommer också ge kunskap om hur flyktingarna blir bemötta under samtalen, menar hon. Tas det bara prover? Skickas det remisser vidare i de fall man noterar psykisk ohälsa eller får reda på tortyrskador?
Jämställdhets- och klassperspektiv
Solvig Ekblad har ett jämställdhets- och klassperspektiv i sitt projekt.
– Vi vet ju sedan tidigare att sociala och ekonomiska faktorer påverkar risken för psykisk ohälsa. Dödligheten är högre i Stockholms södra förorter än i de norra. Är det kanske socioekonomiska faktorer som påverkar den psykiska ohälsan hos invandrare också och inte det faktum att man är utlandsfödd?
Solvig Ekblad är docent i transkulturell psykologi vid Karolinska Institutet och studerar i ett annat pågående projekt stress hos flyktingar som läser SFI (svenska för invandrare).
– Många har liknande symtom som vid utbrändhet, det vill säga koncentrations- och sömnproblem.
Hon betonar hur viktigt det är att flyktingar som kommer till Sverige tidigt får stöd och hjälp via hälsosamtal. Det skulle underlätta inträdet på arbetsmarknaden och annan integration i den svenska samhället.
Text: Sara Bergqvist Månsson
Ytterligare information: 
, www.stressforskning.su.se