Andra konferensen inom SWEDAGE - Dokumentation

Publicerat: 2011-11-23
Skriv ut

Äldreforskningen mot nya horisonter - en utmaning för Sverige

Eva Frunk Lind, äldredirektör i Stockholm stad

Den 14 november var det dags för andra mötet i SWEDAGE, ett nätverk för kunskapsutnyttjande inom äldreforskning. Rubriken denna gång var "Äldreforskningen mot nya horisonter - en utmaning för Sverige".

Lena Borell, professor vid KI, som varit med och arbetat fram programmet för dagen presenterade dagens moderatorer: Thorbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen och Kenneth Abrahamsson, programchef på FAS. De berättade kort om historiken bakom SWEDAGE.

FUTURAGE – A road map for ageing research

Ledaren för FAS-centrumet CASE, Centre for Ageing and Supportive Enviroments, tillika professor vid Lunds universitet, Susanne Iwarsson, har arbetat med EU-projektet FUTURAGE.

Forskningsprojektet har pågått i två år och syftet har varit att ta fram en färdplan, Roadmap, för äldreforskningen i Europa i ett 10–15-årsperspektiv.

Projektet har arbetat i olika teman. Varje tema har haft en rad workshops. Det tema som deltagarna från Lund varit med att leda heter Environments of ageing. Övriga teman var Biogerontology, Social and economic resources, Healthy ageing och User involvement. Det senare temat presenterades också senare under dagen.

– Resultaten från dessa workshops fördes samman i tematiska synteser som sedan fördes samman i den gemensamma färdbeskrivningen som finns att ladda hem från nätet, berättade hon.

– Notera några saker, till exempel att man i första delen, Healthy Ageing for More Life in Years, gör en skrivning som antyder ett mer hälsosamt liv under de år vi lever. Nummer två, Maintaining and Regaining Mental Capacity, handlar om kognitiva problem och vilken forskning som bör bedrivas inom det området. Nummer tre handlar om att ju äldre vi blir desto viktigare att vi kan anpassa arbetslivets villkor till detta, sade Susanne Iwarsson.

Den fjärde delen kallad Guaranteeing the Quality and Sustainability of Social Protection Systems. Området är inte minst aktuellt i Sverige idag och vi behöver veta mer om kvalitetsaspekterna framöver.

– Nummer fem, Ageing Well at Home and in Community Environments, är resultatet av bland andra mitt och Torbjörn Svenssons arbete. Sjätte delen berör ojämlikhet och åldrade är ett viktigt forskningsområde, inte bara inom ett land utan också mellan medlemsländerna. Den sista delen utgår från grundforskning och handlar om de biologiska processerna bakom åldrandet.

Så vad händer med färdvägen nu och framöver?
– Vi kan konstatera att intresset inom EU är stort. Vi fick ett stort gensvar när resultaten presenterades i Bryssel.

– Diskussioner pågår om det blir ett virtuellt institut för äldreforskning, European Institute on Ageing. En annan slutsats är att svensk forskning inom området är stark, men syns för lite i Europa. Möjligheterna är stora!

Färdbeskrivningen finns här: www.futurage.group.shef.ac.uk/

Behovet av forskning och utveckling i äldreomsorgen

Eva Frunk Lind, äldredirektör i Stockholm stad, med en bakgrund inom Landstinget med ansvar för både hälso- och sjukvård och omsorg, sade att det behövs samverkan mellan utveckling, forskning och verksamhetsförlagd utbildning.

– Jag tycker många frågor är desamma oavsett om man tittar på dem från landstinget eller stadens perspektiv. Jämför man har landstinget förstås en mer grundmurad organisation för detta, medan vi inom kommunerna ibland är lite mer handfallna när det gäller att hitta vettiga strukturer för samverkan mellan högskolor, universitet och verksamhet.

Hon inflikade dock att Äldrecentrum är en stabil och fungerade struktur i länet. Eva Frunk Lind nämnde vikten av att se över avtal och beställa forskning och utveckling hos producenterna. Genom erfarenheter från att konkurrensutsätta primärvården vet hon att avtalen måste innehålla incitament för FoU.

– Mycket handlar om verksamhetsförlagd utbildning, och här har vi mycket kvar att göra. Vi tittar nu på förslag för praktikplatscentra i staden. Genom att starta sådana centra kommer också det finnas en grogrund och intresse för forskning och utveckling hos verksamheterna.

Ett projekt hon är stolt över är KISAM. De är ett samverkansprojekt mellan KI och Stureby vård- och omsorgsboende, kallat Akademiska sjukhemmet. (Projektet presenterades utförligt senare under dagen).

Forskarskolan i Äldreforskning och pågående forskning inom ARC

Carin Lennartsson, sociolog och forskare, vid Ageing Research Centre, ARC, berättade om institutet och dess forskarskola.

– Vi bildades år 2000, har ett 50-tal anställda och bedriver ett 20-tal projekt. Många är finansierade av basanslag från FAS men många får också på externa medel. Vi är organiserade i tre olika sektorer; medicin, psykologi och socialgerontologi och delar lokaler med Äldrecentrum.

Medicingruppens stora mål är bland annat att hitta förklaringar till varför några drabbas av demenssjukdomar medan andra klarar sig. Några projekt identifierar och specificerar orsaker till multisjuklighet, riskfaktorer på hjärnan och dess samband med demens och dödlighet etc.

– Vi tittar även på riskfaktorer för kognitiv nedsättning och demens med exempelvis livsstilsrelaterade faktorer som fetma, stress och fysiska aktiviteter. Vi studerar även livsstilsfaktorer i kombination med gener, sade hon.

ARCs farmakologerna undersöker bland annat äldres läkemedelsanvändning och den ojämlikhet som råder i förskrivningar och användning av läkemedel. Inom psykologgruppen studeras bland annat biologiska, genetiska samt sociala och livsstilsrelaterade faktorer till individuella skillnader i kognition. Den socialgerontologiska gruppen forskar bland annat om hälsotrender men också kring komplexa hälsoproblem.

– Vi har även en stor utbildningsverksamhet, bland annat handledning av doktorander och en forskarskola, sade Carin Lennartsson.

Ett annat uppdrag för ARC är att ta ett första steg mot en Nationell Forskarskola om Äldre och Åldrandet. Det sker tillsammans med CASE. Detta nationella nätverk för studenter och forskare med intresse för frågor rörande äldre och åldrandet kallas för SWEDUCAGING. En webbplats med bland annat kurser är under uppbyggnad.

Forskning pågår: Om aktuella trender i den svenska äldreomsorgen

Näste talare var Marta Szebehely, professor vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, tillika forskare vid institutet för framtidsstudier. Hon leder ett forskningsprogram kallat Omsorg i omvandling: vardagsliv, organisering och välfärdspolitik.

De aktuella trender som hon upptäckt gäller vad hon kallar informalisering, privatisering och marknadisering.

– Det vi ser nu är att tjänsterna går över mot mer familjeomsorg, det vill säga informalisering. Trenden pekar också mot mer privat köpt tjänst, privatisering. Dessutom är trenden mer marknadstjänster inom den offentligt finansierade sektorn.

De nationella riktlinjerna för vår modell när det gäller äldreomsorg är att den är tillgänglig efter behov, inte efter köpkraft.

– Men det räcker inte med en formell rättighet – tjänsterna måste vara överkomliga också för fattiga och attraktiva också för medelklassen. Och det är där det händer något idag.

Under två decennier har äldreomsorgen fått minskade resurser.

– Vi har statistik som visar att mellan år 1980 – 2009 har vi fått 230 000 fler personer som är 80 år och äldre samtidigt som vi har 100 000 färre människor som får hjälp. Detta kan inte enbart förklaras av bättre hälsa.

Enligt Marta Szebehely är det istället fler äldre som får hjälp av anhöriga.

– Det handlar framför allt om att döttrarnas insatser har ökat. De ersätter både utebliven hemtjänst och kompletterar otillräcklig hemtjänst.

Utveckling följer även ett klassmönster: offentlig omsorg minskar i alla sociala skikt men kompenseras på olika sätt beroende på klasstillhörighet.

– Detta påverkar också oss i vår vardag. Kvinnor som ger hjälp ett par gånger i veckan eller mer, står oftare utanför arbetsmarknaden än andra kvinnor. Närmare 60 000 kvinnor och 20 000 män i Sverige har minskat sin arbetstid eller lämnar arbetet helt för att vårda en anhörig.

Marta Szebehely talade även om trenden med konkurrensutsättning.

– Konkurrensutsättningen i siffror år 2010 betydde att var femte plats i äldreboenden och var femte hemtjänsttimme erbjöds i privat regi. Det är en påtaglig ökning från 1990-talets början.

De största vårdbolagen har cirka halva privata marknaden vilket betyder en betydligt starkare koncentration än i andra välfärdsområden och – i något annat land.

– Det här går lite stick i stäv med tankarna bakom Lagen om valfrihet från 2009 där man ville motverka oligopol och istället underlätta för små företag, gynna kvinnligt företagande och flytta makt från politiker till individen.

Marta Szebehely talade också om konsekvenser av konkurrensen, bland annat när det gäller kostnader, kvalitet och fördelning.

– När det gäller kostnaderna så sjönk utgifterna i början av 1990-talet genom priskonkurrens. Men fram till år 2003 hade tvärtom kommuner med privat regi högre utgifter. Hur det ligger till idag är det ingen som vet. Skrämmande men sant. Konkurrensverket har dragit en slutsats att målsättningen med konkurrensen är politisk, snarare än ekonomisk.

För konkurrensens konsekvenser när det gäller kvalitet visar både svensk och internationell forskning att vinstsyftande äldreboenden – generellt sett – har lägre personaltäthet.

Marta Szebehely summerar slutsatserna av konkurrensens konsekvenser genom att säga att det råder en stor brist på nationell uppföljning, reguljär statistik och kommunal tillsyn/kontroll.

– Det fattas beslut om konkurrensutsättning av äldreomsorg som vilar på ekonomisk teori och förhoppningar – inte på empirisk evidens.

Hotas då jämlikhetsambitionerna av minskande resurser, informalisering, privatisering, marknadisering?

– Svaret är ja. Vi riskerar att tappa medelklassens stöd, både som finansiärer och som bidragstagare. Det finns också en risk för en så kallad skiktad omsorg – ett basutbud för fattiga och fler och fler och bättre tjänster för den som kan toppa upp, och betala.

Åldrandets utmaningar - rapport från Vårdalstiftelsens idéutlysning

Thorbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen, berättade om stiftelsens förändringsarbete med att hitta nya fokusområden och idéer.

– Först tog vi fram tre nya arbetsområden: Åldrandets utmaningar, Barns och Ungas hälsa och livsvillkor samt Organisation, politik och styrning i vården. Sedan ville vi hitta ett nytt sätt att få in forskningsidéer inom dessa områden.

De skapade något som blev idéprovningen.se – en tjänst på nätet. Tanken är att inte bara fånga upp idéer hos forskare, utan även från yrkesverksamma. Vårdalstiftelsen fick in över 800 idéskisser. Fördelningen var ungefär 80 procent idéer från forskare och 20 från yrkesverksamma.

– Idéerna är inte alls färdiga att beforskas, vi har tänkt oss själva som mäklare som säljer in dem till forskaregrupper eller till unga doktorander.

En representant från bedömargruppen Åldrandets utmaningar fanns på plats, professor Per-Olov Sandman. Han blev ombedd att berätta lite om gruppens arbete.

– Vi har vaskat fram ett femtontal idéer som vi vill gå vidare med, många med ett brukarperspektiv och andra med fokus på ny teknik. Dessa ska gå vidare till styrelsen för vidare beslut och att hitta nya finansieringen, inte bara från traditionella forskningsfinansiärer utan även från annat håll, sade Per-Olov Sandman.

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för demensvården

Omvårdnadsprofessor Per-Olov Sandman har inte bara arbetat med att ta fram de nationella riktlinjerna för demensvården, han arbetar också med att implementera dem. Han berättade om samarbetsprojektet mellan Karolinska institutet, NVS och Stockholms stad (KISAM) som utspelar sig på Stureby vård- och omsorgsboende – som valdes som arena för att driva projektet.

– Ingen har tidigare studerat implementering av nationella riktlinjer på ett vetenskapligt sätt. Därför utvecklade vi idén om det akademiska sjukhemmet. Vi ville skapa en plats där de som forskar och de som arbetar finns i en gemensam miljö.

I Stureby vård- och omsorgsboende finns cirka 200 boende och 200 anställda. Syftet med projektet är att utveckla verksamheten så att den upplevs som trivsam för de boende, med vård av högsta kvalitet och där närstående får en aktiv roll vad gäller vårdens innehåll och genomförande. Men också en väl fungerande arbetsplats.

Ett vikigt inslag i projektet är att det finns en så kallad bottom up strategi. Det betyder att det inte är forskarna som kommer till arbetsplatsen och säger vad som ska göras, utan att forskare lyssnar på omvårdnadspersonalen. Vårdarna ska vara med och bestämma vilka delar som ska förändras.

– Det tror vi är en förutsättning för att resultaten ska bli varaktiga i organisationen.

Det som hittills har genomförts på Stureby vård- och omsorgsboende är införandet en rad nya aktiviteter, som exempelvis temadagar där personalen har fått problematisera sin egen verksamhet.

– En annan typ av aktivteter har varit så kallade lärandeseminarier där exempelvis sjukgymnaster regelbundet fått träffa personalen för att diskutera de problem som kan finnas.

Handledning av sjuksköterskorna i projektet har också ingått som en del. Tanken är att de ska vara de som tar över förändringsarbetet när forskarna avslutat sitt projekt. Därför utgör de en viktig del.

Kvalitet i vård och omsorg om äldre

Eva Nilsson Bågenholm har ett uppdrag som nationell äldresamordnare, ett uppdrag som sträcker sig fram till år 2014.

– Regeringsuppdraget handlar om att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Det är alltså både vård och omsorg och framför allt kombinationen av dem. Grunden handlar om att se till att landsting och kommuner kan göra ett bättre jobb – tillsammans.

Istället för riktade bidrag ges medel till resultat, det vill säga resultatbaserade mål.

– Det ska inte heller vara nya projekt, det finns en enorm projekttrötthet ute i organisationerna. Det ska alltså istället vara en integrerad del av ordinarie verksamhet.

Satsningen är på hela 3,75 miljarder kronor och gäller under tre år. Vad ska då göras för pengarna? Som nummer ett på hennes lista står Stöd till förbättringsarbete. Så här långt har det gått pengar till långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete.

– Det har exempelvis anställts utvecklingsledare i landstingen via Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Men vi ser också att det behövs ett ökat engagemang i kvalitetsarbetet och användningen av kvalitetsregister. De senaste dagarnas avslöjanden visar också att det behövs förbättrade möjligheter till uppföljning och utveckling, sade hon.

Ett exempel är att följa upp resultaten i kvalitetsregister som Senior Alert, Palliativregistret, SveDem, BPSD med flera. Framöver ska inte bara data registreras, utan framför allt användas i demensvård.

De ska även arbeta med indikatorer för uppföljning, till exempel när det gäller läkemedel och då mått på vad som är god läkemedelsbehandling av äldre.

– Vi har ett jobb framför oss att sätta mått på vad som är god vård och omsorg.

Slutsatserna så här långt är att staten måste skaffa sig stabila och träffsäkra styrmedel.

– Men det är oerhört svårt att hitta sätt att mäta de mjuka resultat som vi är ute efter. Vi hoppas dock att vi till 2014 har ett tydligt resultatbaserat ersättningssystem.

Innovationers betydelse för en åldrande befolkning

Två representanter för VINNOVA, chefsstrateg Cecilia Sjöberg och handläggare Johanna Ulfvarson, var inbjudna för att berätta vad den statliga forskningsfinansiären gör på äldreområdet.

– Vi har inte haft några speciella utlysningar som har riktat sig mot äldre, men många av våra projekt berör äldrevård och omsorg. Ett exempel kallas Virtuell patientjournal för bättre äldrevård. Det är ett mobilt digitalt stöd för att skapa vårdkedja mellan primärvårdens distriktssköterskor och läkare samt kommunens hemtjänst och hemsjukvårdspersonal. De äldre, vårdtagarna, och deras anhöriga kan följa vårdarbetet med hjälp av en webbportal, kallad vårdtagarportalen.

VINNOVA-handläggaren Johanna Ulfvarson fyllde sedan på med fler exempel som med hjälp av Informations- och kommunikationsteknik, IKT, kan skapa tillväxt inom en rad olika områden för äldre.

– Som exempel finns hemmafältet med smarta lösningar, allt från larm inbyggda i omgivningen till kylskåp som skapar inköpslistor. Inom hälso- och sjukvård finns en uppsjö av e-tjänster till transportrobotar som kan skjuta sängar i sjukhuskulvertar.

Därefter presenterade hon ett europaprogram kallat Ambient Assisted Living, AAL, som stödjer forsknings och utvecklingsprojekt inom äldreområdet och IKT.

– Det drivs av medlemsstaterna under åren 2008-2013. Projekten finansieras på liknande sätt som hos VINNOVA, det vill säga sökanden bidrar med hälften i form av pengar eller arbetskraft.

Ett exempel på lyckat projekt är AGNES, vars initiativ kommer från Umeå. Det handlar om att öka de äldres sociala närvaro i samhället och minska isoleringen genom osynlig teknik.

– När den äldre får ett meddelande på datorn eller mobiltelefonen byter exempelvis en gardin färg och fladdrar till.

Ett annat projekt AAL-ExCITE, kordinerat från Örebro universitet, har utvecklat en robot kallad Giraff. Hälsoroboten gör det möjligt för vårdpersonal och anhöriga få kontakter med en patient eller familjemedlem oberoende av långa avstånd. Roboten för videosamtal fungerar likt ”Skype” på hjul och kan styras på distans via en vanlig pc.

User involvement in ageing research – UK experiences

Professor James Goodwin äntrade scenen och berättade om hur användarnas syn kan och bör tas upp i äldreforskningen. Han företräder Storbritanniens största organisation för äldre, Age UK.

– Organisationen skapades år 2009 genom en sammanslagning av två stora välgörenhetsorganisationer med lång tradition i England: Age Concern England och Help the Aged.

Age UK är nu en stor välgörenhetsorganisation med över 3 000 anställda och 80 000 frivilliga. Omsättningen ligger runt 400 miljoner euro.

– Jag vill poängtera att inte en enda cent av dessa pengar kommer från staten. Alla medel är insamlade eller genererade av oss själva, sade James Goodwin.

Age UK arbetar med välgörenhet men också med socialt företagande.

– Vi utvecklar och intresserar oss för produkter riktade till äldre människor. Pengarna som genereras från den verksamheten går direkt in i organisationen. Det betyder att inte en penny av insamlade medel går till min eller andras lön. Hela vår infrastruktur betalas av företagandet.

Age UK arbetar inom ett brett fält, organisationen ger bland annat information och råd till över fem miljoner människor, bedriver forskning och arbetar även internationellt i 40 länder. Age UK har även 470 butiker i Storbritannien som säljer organisationens produkter och tjänster, exempelvis försäkringar som annars inte finns på marknaden. Det gäller till exempel reseförsäkringar som försäkringsbranschen i England sällan ger till personer över 85 år.

En av orsakerna till att Age UK är så framgångsrika är att de har en stor kommunikationsavdelning som arbetar intensivt mot politiker och andra beslutsfattare.

James Goodwin berättade också om organisationens deltagande i FUTURAGE, speciellt arbetet med tema 6, User envolvment.

– Temat, och dess två workshops, leddes av Age UK. Vi bidrog även med en enkätundersökning med synpunkter från användarna, det vill säga äldre personer eller personer som arbetar med dem. Det fanns också användare närvarande vid alla vetenskapliga arbetsmöten i övriga teman.

Kollegan Tim Harman, som arbetar som koordinatör inom Age UK, berättade om hur Age UK är organiserat.

– Det finns 28 lokala kommittéer i England, jag koordinerar 14 de i södra delen av landet och min kollega Angela Barnes 14 i norr. Varje kommitté består av en rad frivilliga som representerar en stor erfarenhet. Det är allt från de som arbetar dagligen med äldre till politiska lobbyister. Vi använder dem för många olika uppdrag, som välgörenhetsinsamlingar och för att sprida information.

Angela Barnes, även hon koordinatör inom Future Age, gav sin syn på arbetet med FUTURAGE.

Hennes erfarenheter som en icke-vetenskapsman bland experter var bland annat svårigheter att förstå det vetenskapliga tänkandet.

– Alla talade ett vetenskapligt språk som gick över huvudet på mig. Samtidigt visste jag att jag hade med mig användarnas synpunkter – vilket forskarna inte hade. Det vill säga både enkätresultat och 20 års arbete med äldre.

Enkätundersökningen från Age UK innehöll tydliga signaler om vad slutanvändarna tyckte. Till exempel ansåg de att forskningen var som viktigast inom demensområdet.

– Ett annat intressant resultat var att vårdare och äldre identifierade och prioriterade problemen olika. Till exempel trodde vårdarna att isolering och ensamhet var det största problemet, vilket de äldre inte upplevde på samma sätt.

Efter det sista seminariet i Barcelona kunde hon sedan summera: Forskarna hade till sist välkomnat synpunkter från användargruppen. En slutsats är att det är bäst att införa användarsynpunkter tidigt i processen så att de kan påverka forskarens idéer från början.

– Användarna måste även få känna att de kan göra skillnad för beslut om forskning som påverkar dem, så feedback är verkligen viktigt!