Den svenska välfärdsstaten har blivit tudelad. För de som har jobb finns det statliga socialförsäkringssystemet. De som saknar jobb är oförsäkrade och är hänvisade till kommunerna. Risken finns att många av de oförsäkrade hamnar mellan välfärdsstatens olika stolar, enligt flera forskare som deltog i seminariet "Den tudelade välfärdsstaten – forskning om individer i kläm mellan stat och kommun" – som arrangerades av UCLS, Uppsala Center for Labour Studies och FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap.
Ett skäl till att välfärdsstaten är tudelad är att politikerna inte längre har några djärva visioner om hur välfärdsstaten ska utvecklas, hävdade Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola. Han fick visst medhåll av Joakim Palme, professor vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. När socialförsäkringsminister Ulf Kristersson inledningstalade på seminariet konstaterade han att Sverige står inför stora välfärdsutmaningar. Det gäller inte minst att minska det långvariga socialbidragsberoendet.
- Vi vet att barn som lever med föräldrar som behöver socialbidrag själva löper risk att behöva det. Det bryter mot den svenska jämlikhetstanken. Det är ok att ärva föräldrarnas sommarstuga men inte deras utsatthet.
Andra utmaningar är att minska den psykiska ohälsan, inte minst bland unga och en tredje att få pensionssystemet att fungera i en situation när många lever längre, enligt socialförsäkringsministern.
Fattig, sjuk och arbetslös – En beskrivning av personer i kläm mellan stat och kommun
Ett tecken på den tudelade välfärdsstaten är hur fördelningen av dem som får ekonomiskt bistånd ser ut och vilken hjälp de får. Tre fjärdedelar av mottagarna är inskrivna vid arbetsförmedlingen och/eller får ersättning från försäkringskassan. Majoriteten av de som får ekonomiskt bistånd är unga, lågutbildade eller invandrare från utomeuropeiska länder, enligt en undersökning som Eva Mörk, professor vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet presenterade.
- De unga som får bistånd får det för att de inte har haft någon kontakt med arbetslivet och de äldre för att de är sjuka och behöver komplement till sjukersättningen, sade Eva Mörk.
För många som får ekonomiskt bistånd blir det nödvändigt att vända sig till flera instanser, samtidigt. Eftersom det handlar om system som inte är synkroniserade finns det en risk för att många slussas fram och tillbaka, mellan olika instanser.
- Risken är stor att instanserna försöker föra över finansieringsansvaret på varandra.
En annan risk är att de som inte har arbetslöshetsersättning, men som är inskrivna vid arbetsförmedlingen inte får del av alla åtgärder.
- Vår undersökning visar att bland de som fick ekonomiskt bistånd fick fyra procent del av jobb- och utvecklingsgarantin. Motsvarande siffra för de som hade a-kassa var 12 procent, säger Eva Mörk i en intervju efter konferensen.
"En gemensam ingång – i ett internationellt perspektiv"
Det är inte bara i Sverige som problem med en tudelad välfärdsstat finns. Renate Minas, forskare vid institutet för framtidsstudier, har studerat sju olika europeiska länders försök att skapa mer samverkan mellan olika system, stat och kommun för att minska tudelningen.
- Den gemensamma nämnaren är insikten om att det kommande generationsskiftet gör att ingen kan lämnas utanför. Alla skattebetalare behövs. I de här länderna finns därför en politisk vilja att samordna system, tjänster och organisationer.
På konferensen presenterades översiktligt vilka vägar som valts i Finland, Danmark och Tyskland.
- Oerhört förenklat kan man säga att Finland valt ett multiprofessionellt stöd som uppenbarligen brukarna uppskattar. De får träffa flera olika yrkesgrupper samtidigt.
I Danmark är fokus på att så många som möjligt av de arbetslösa ska ut i jobb så snabbt som möjligt. I Tyskand är målet att få fler i jobb, men också att hitta rätt åtgärder. Men det är svårt att importera det som sker i ett specifikt land.
- En slutsats är att reformer måste utgå från de institutionella förutsättningar som finns i varje land.
NAV – erfarenheter från Norge
Erfarenheterna från Norge visar att det finns många svårigheter att övervinna när olika system och människor ska samarbeta, enligt Knut Röed, seniorforskare vid Frischcentret i Oslo. Han är en av många norska forskare som anlitats att utvärdera den norska sammanslagningen av arbetsmarknads-, socialförsäkrings- och socialhjälpssystemen, kallad NAV. Tanken med sammanslagningen var att tjänstemännen inom stat och kommun skulle samarbeta och allmänheten få enbart en dörr att använda i sin kontakt med de olika systemen.
- Syftet var gott, ingen skulle hamna mellan stolarna och olika aktörers försök att bli av med finansiering via ett svartepetterspel skulle upphöra, sade han.
De första sammanslagningarna skedde redan 2006 och de sista i våras och nu finns 457 NAV-kontor. Mycket fungerade inte som det var tänkt. Personalen hade svårt att samarbeta, datasystemen var inte sammankopplade – och många NAV-kontor skapades dessutom när finanskrisen nådde Norge. Dessutom visade det sig att tanken med att ha en enda dörr inte var så enkel att genomföra som det verkade. Från att ha mött mycket kritik har en del ändringar skett inom NAV. Men fortfarande är norsk media full av exempel på allt som inte fungerar.
- Fast ingen vill tillbaka till det gamla. Ännu så länge finns det visserligen inga tecken på att förbättringar skett, att fler har fått jobb. Men om några år kan det mycket väl vara så.
Övervältringar mellan stat och kommun och konsekvenser för medborgarna
En förklaring till välfärdsstatens tudelning i Sverige är att förnyelsen av den svenska välfärdsstaten har upphört sedan länge, hävdar Tapio Salonen. Numera ändrar politiker lite här och där, utan att ha någon tanke på hur det påverkar helheten.
- Fram till 1970-80-talet byggde vi djärva välfärdshus. Men sedan dess kan man beskriva det som att ”vi kasar omkring lite möbler, flyttar möjligen en bokhylla. Men inget mer, sade han.
Visioner saknas och i många fall har mer eller mindre aningslösa förändringar lett till att de fattigaste har fått det sämre.
- Det som kan verka vara en besparing blir en kostnad som leder till försämringar för de som omfattas.
Så var fallet när den socialdemokratiska regeringen minskade på ersättningsnivåerna på 1990-talet och samma sak hände när den borgerliga regeringen förändrade ersättningar till föräldrar. De här förändringarna och andra har lett till att polariseringen ökar mellan grupper och att välfärdssamhället riskerar spricka – utan speciellt mycket uppmärksamhet.
- Vi får olika välfärdslösningar för de som är etablerade i systemen och de som inte är det. Samtidigt fortsätter kattrakandet om vem som ska betala – staten eller kommunerna.
"Offentlighet och sekretess – hinder för samordning?"
I motsats till många länder i Europa och övriga världen har Sverige valt utgångspunkten att all information som finns hos ansvariga myndigheter är offentlig. Men för att skydda enskilda individer finns ändå ett tämligen omfattande sekretesskydd. Lars Bejstam, docent vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet skulle svara på frågan om sekretesskyddet kunde hindra samordning mellan myndigheter. Svaret blev både ja och nej.
- När det gäller ekonomiska förmåner, pensioner, sjukpenning och andra ersättningar finns det inget större hinder för samarbete eftersom regeringen infört undantag i sekretessen genom förordningar. Man har genom direktåtkomst till databaser gjort det väldigt enkelt att få tillgång även till sekretesskyddande uppgifter hos andra myndigheter, sade han.
Handlar det om andra frågor än rent ekonomiska är det dock inte lika enkelt.
- Ta till exempel en rehabiliteringsplan där kanske socialvården, hälso- och sjukvården arbetsförmedlingen och försäkringskassan ska samarbeta. Det blir mycket svårt eftersom det inte finns samma undantag, där krävs den enskildes medgivande.
Möjligen underskattar politiker hur juridiken ska anpassas när förändringar sker i samarbete mellan olika myndigheter, tror Lars Bejstam. När medborgarkontor infördes i en del kommuner uppstod problem.
- Det har funnits exempel på hur anställda jobbat som skolkuratorer och socialassistenter samtidigt. Men man insåg att en skolkurator kan få höra något som hon eller han inte ska veta som socialassistent. Så det upphörde, säger han i en intervju efter sitt anförande.
"(Re-)Produktiv välfärdsstat"
Ska välfärdsstaten klara att leverera i framtiden krävs modiga politiker. Det generationsskifte som väntar innebär att inget system klarar att massor med människor i arbetsför ålder inte arbetar. Samtidigt har den globaliserade ekonomin gjort det svårare för enskilda stater att höja sina skattebaser, enligt Joakim Palme, professor vid Statsvetenskapliga institutionen i Uppsala.
- Det handlar alltså om att göra något för att se till att de som riskerar att hamna mellan stolarna är försörjda för stunden och att de blir framtida skattebetalare. Det förutsätter en mer långsiktig politik, sade han.
Och då krävs ett brett perspektiv - utbildning, integrationspolitik, familjepolitik är några områden som måste ingå.
- Det handlar om att investera i människors förmågor i ett livscykelperspektiv.
God familjepolitik utjämnar barns livschanser, satsningar på utbildning skapar förutsättningar för tillväxt och vidareutbildning för utveckling av tillväxten.
- Men då krävs att politikerna tar ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen. Samtidigt som att de ständigt ifrågasätter de existerande institutionerna. Ett politiskt mod, alltså, sade han.
Debatt
Dagen avslutades med en debatt där representanter för arbetsgivare, LO, handikapprörelsen och regeringen deltog. Inledningsvis gav deltagarna sin syn på välfärdsstaten och dess eventuella tudelning. Budskapet från samtliga var att kompletterande åtgärder krävs. Merparten ansåg till exempel att för få omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Däremot var panelen inte enig om det var rätt att göra som i Norge och skapa ett system.
- Enklare vägar behövs, men jag tror att man ska tänka sig för innan för stora förändringar genomförs, sade Anna Pettersson Westerberg, statssekreterare på Socialdepartementet.
Text: Anna Danielsson Öberg
Ladda ner presentationerna från semiariet
Eva Mörk
Renate Minas
Knut Røed
Tapio Salonen
Lars Bejstam
Joakim Palme
Seminariet TV-sänds 3 november 2011
SVT Forum spelade in delar av seminariet och kommer att sända det i Kunskapskanalen den 3 november 2011. Du kan även se sändningen via SVT Play:
Den tudelande välfärdsstaten: del 1
Den tudelande välfärdsstaten: del 2
Den tudelande välfärdsstaten: del 3
Den tudelande välfärdsstaten: del 4