Forskning om företagshälsovård - Dokumentation

Publicerat: 2011-11-07
Skriv ut

Forskning om företagshälsovård

"Företagshälsovård – ett nytt forskningsområde" var rubriken på en konferens i Stockholm den 26 oktober. En lång rad forskare medverkade och berättade vad som sker inom ett område där forskningen nu tagit fart tack vare nya initiativ och nya resurser.

Konferensen var ett samarrangemang mellan FAS, Karolinska Institutet och FHV-delegationen. FAS huvudsekreterare Erland Hjelmquist inledde med att lyfta fram forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation 2008/09:50. Där föreslogs att FAS skulle överväga ett tvärvetenskapligt forskningsprogram på det multidisciplinära kunskapsområdet företagshälsovård.

FHV-delegationen som tillsattes 2009 fick till uppgift att verka för ökad forskning inom området, men också att ordna långa utbildningar i företagshälsovård. FAS fick 42 miljoner kronor till ett tvärvetenskapligt forskningsprogram. Resultatet blev en professur, två programstöd på sex år och två nätverk.

"Misstro mot vad FHV kan åstadkomma"

Sabina Joyau, politisk sakkunnig på socialdepartementet, talade om företagshälsovårdens utmaningar. Hon ansåg att det finns en misstro mot FHV och bristande kunskap om vad den kan åstadkomma.

– För oss är det dock viktigt att ha kvar frivilligheten för arbetsgivarna. Det finns inga tankar på att införa tvingande lagstiftning, betonade hon.

– En annan utmaning för företagshälsovården är att vi nu har fungerande vårdval i hela landet. Många har redan valt en vårdcentral och tycker kanske att det går snabbare att gå dit.

Sabinas Joyau beskrev också det faktum att förtidspensioneringen av unga inte minskar och att diagnoserna om psykisk ohälsa blir allt vanligare som stora utmaningar för företagshälsovården.

"Insatser på arbetsplatsen ger resultat"

Professor Irene Jensen vid Karolinska Institutet, som innehar den särskilda FAS-professuren i företagshälsovård underströk att det finns vetenskaplig evidens på att det lönar sig att arbeta med de anställdas välmående. Det skiljer sig mycket mellan olika länder i hur lång tid det tar att återgå till arbetet efter en längre sjukskrivning för exempelvis ryggbesvär. Ungefär hälften av dessa variationer beror på skillnader i insatser på arbetsplatsen och i sjukförsäkringssystemen.

Exempel på insatser på arbetsplatsen som visat sig vara effektiva är:

Rehabilitering som kombinerar multimodala kliniska insatser med insatser på arbetsplatsen
Livsstilsförändringar, framför allt ökad fysisk aktivitet
Arbetsplatsutredningar och anpassning av arbetstider och arbetsuppgifter
Ergonomiska insatser, särskilt där den anställde samarbetar med arbetsgivaren och företagshälsovården om en lösning

Insatser på arbetsplatsen ger också företagsekonomiska effekter. Irene Jensen exemplifierade med studier som visar att preventiva arbetsmiljöåtgärder ger två till tre gånger insatsen tillbaka.

– Trots att vi har en av världens bästa arbetsmiljöer kostar ohälsa på jobbet lågt räknat 6 miljarder kronor, fortsatte Irene Jensen. Det visar att vi har mycket kvar att göra. Delvis handlar det om att använda oss av den kunskap vi vet fungerar. Vår forskning handlar mycket om att ta fram effektiva metoder för implementering.

Forskningsprogrammet om företagshälsovårdens metoder syftar till att underlätta skapandet av bra arbetsplatser där trivsel, hälsa och produktivitet går hand i hand samt att möjliggöra en tydlig akademisk profil där evidensbaserad praktik används.

Visionen är att skapa en företagshälsovård som vilar på vetenskaplig grund och konkurrerar genom kvalitet och som skapar efterfrågan hos kunder för sådana insatser. Den ska också ha ett tydligare uppdrag från staten.

Programmet som snart har varit i gång i ett år har redan uppnått några delmål, till exempel att påbörja nationell samverkan om FHV-forskning och skapat ett kunskapscenter för företagshälsovård.

Metod för screening av ryggbesvär

Cecilia Bergström, doktorand vid KI, var först ut av tre medarbetare i FHV-projektet med en presentation om hur personer med risk för långvarig funktionsnedsättning på grund av ryggbesvär kan upptäckas.

– Smärta i nacke och ländrygg är vanligt förekommande, väldigt dyrt och en viktig orsak till långtidssjukskrivning, konstaterade hon och redogjorde för olika copingstrategier, alltså hur patienterna gör för att hantera smärtan.

Oro, låg självkänsla och katastroftänkande är exempel på negativa strategier som ökar risken för ett dåligt utfall.

I projektet mäts olika riskfaktorer och läggs till grund för olika behandlingsstrategier. Man har också tagit fram en metod för ”screening”. Med fem enkla frågor som används systematiskt går det att fånga upp personer i riskzonen och erbjuda tidiga åtgärder.

Färska resultat om evidensbaserad praktik

Teresia Nyman, forskare vid KI och KTH, redovisade preliminära resultat om användandet av evidensbaserad praktik inom företagshälsovården.

– Vårt syfte har varit att öka kunskapen om i vilken omfattning personal inom företagshälsovården använder sig av vetenskapligt kvalitetssäkrade metoder. Det finns ingen tidigare studie på det här området, sade hon.

Forskarna vände sig till 91 företagshälsovårdscentraler med totalt 850 anställda. Svarsfrekvensen var bäst inom kommuner och landsting och sämst bland privat inbyggda centraler.

Några smakprov ur studien:

94 procent svarade att de är intresserade av att arbeta utifrån bästa möjliga evidens
79 procent anser att det behövs utbildning i hur man arbetar evidensbaserat
48 procent uppger att man på arbetsplatsen diskuterar bästa möjliga kunskapsläge/evidensbas
58 procent säger att den FHV-enhet där de arbetar just nu uppmuntrar dem till att arbeta evidensbaserat

En publikröst var skeptisk till uppgiften att 48 procent redan arbetar evidensbaserat.

– Jag håller med, svarade Teresia Nyman. Det är också många som säger att de behöver utbildning. Vi måste gå vidare och se vad det är för metoder man egentligen använder.

Ny studie om mobbning

Docent Reza Emdad, också vid KI, rapporterade om en studie om mobbning som ska ligga till grund för förebyggande interventioner inom företagshälsovården. Han berättade att 9 procent av arbetstagarna i Sverige varit utsatta för mobbning och att mellan 100 och 300 tar sitt liv varje år på grund av detta.

Projektet är nystartat och ska pågå i två år. Forskarna ska studera tre aspekter av mobbning – öppen mobbning, dold mobbning och vittne till mobbning. Studien görs på 5000 personer i industriella miljöer och 5000 i akademiska miljöer.

Intervention ska ske på tre mobbningsgrader – en där offren lyckas kämpa emot, en där offren lider av fysisk eller psykisk ohälsa och har svårt att komma tillbaka i arbete samt en där offret lider av långvariga funktionshinder som i extrema fall kan leda till självmord.

FHV-insatser som ger resultat

Nästa punkt var en presentation av KTH:s forskningsprogram med tonvikt på lärande och utvärdering under ledning av professor Jörgen Eklund. Det är ett samverkansprojekt mellan KTH, KI och IVL-Svenska Miljöinstitutet. Projektet har fokus på förebyggande arbete och ambitionen är att skapa en central nod för utveckling och spridning av FHV-kunskap som kan komma till praktisk nytta. Forskargruppen ansvarar också för de nya utbildningarna av FHV-personal.

Inom projektet har ett kompetenscentrum för företagshälsovård bildats. Man har också utvecklat hemsidan www.fhvforskning.se.

Jörgen Eklund tog några exempel på att företagshälsovården kan bidra till bättre hälsa och att producera bättre arbetsplatser.

Ett exempel gällde den orangea färg som användes på truckar och som gav höga halter av bly i blodet för dem som tillverkade och renoverade dem. Genom företagshälsovårdens insatser har nu denna hälsovådliga färg tagits bort.

Ett annat exempel gällde svetsare. Undersökningar visade att de var mycket tröttare än andra grupper. Skälet visade sig vara att de andades in kolidioxid under visiret. Upptäckten ledde till att ett nytt visir togs fram som nu har nått global spridning.

– Alltihop började med en hälsoundersökning i företagshälsovården, sade Jörgen Eklund.

"FHV:s åtgärder måste utvärderas"

Professor Magnus Svartengren från KI och Arbetsmiljöverket, som ingår i samma projekt, talade om behovet av utvärdering av företagshälsovårdens åtgärder. Han poängterade att det mesta av det som företagshälsovården sysslar med handlar om sjukdomar/ohälsa som inte går att bota eller behandla bort. Därför bör man fokusera mer på positiva faktorer.

– När man väl har lyckats övertyga om vad som fungerar får det en helt annan tyngd, sade Magnus Svartengren.

Han menar att rehabilitering alltför ofta leder till att individer kommer tillbaka till samma dåliga miljö efter insatsen. En vanlig orsak är dålig kommunikation mellan företagsläkaren och arbetsgivaren.

– För att få en framgångsrik rehabilitering är det viktigt att arbetsgivaren träder fram och blir en aktiv part. Den mest effektiva processen är den som sker innan individen blivit långtidssjukskriven, betonade Svartengren.

Han ansåg att arbetsgivarna måste lära sig att ställa krav på företagshälsovården. Seriösa FHV-avtal bör inkludera en utvärdering så att man kan se vad det blir för effekt av insatserna. Dessutom efterlyste han en svensk standard för företagshälsovård.

Få söker bidrag till koordinerade insatser

Även Katarina Kjellberg, forskare vid KI, talade om företagshälsovårdens rehabiliteringsarbete. Hon deltar i ett AFA-finansierat projekt, där man bland annat undersökt hur rehabiliteringsarbetet förändrats efter tillkomsten av de nya statsbidragen till företagshälsovården. En enkät har gått ut till alla de 289 godkända FHV-anordnare som fick statsbidrag 2010.

Det visar sig att de flesta har sökt och fått grundbidragen. Därefter har bidragen i en fallande skala gått till läkarbesök, medicinsk service och koordinerade insatser. Enbart 2,2 procent av tillgängliga medel har gått till koordinerade insatser.
– Vad det beror på är något vi vill titta vidare på, sade Katarina Kjellberg.

Framgång förutsätter samarbete och tillit

Adj. professor Ann-Beth Antonsson från IVL forskar om hur företag och FHV kan samarbeta för att nå så bra resultat som möjligt. Variationerna är stora hos båda parter vad gäller storlek, kompetens, driftsform och annat, konstaterade hon och redovisade följande rön:

Samarbete, tillit och dialog är grundförutsättningar för att bygga en bra relation
FHV måste få information om företaget
Kontinuerlig avstämning. Årliga upphandlingar är inte bra
Fungerande arbetsmiljöarbete i företaget underlättar

– Men det är inte kört där det fungerar medelmåttigt. De goda exemplen har inte alltid varit goda. Det här är en utvecklingsprocess, sade Ann-Beth Antonsson.

I projektets kommande steg ska driftsformens betydelse och FHV:s branschkunnande granskas.

Nätverk för forskare och praktiker

Margareta Torgén, forskare vid Uppsala universitet, berättade om det nätverk för forskning och utveckling inom FHV-området som landets arbets- och miljömedicinska kliniker ingår i. Där utbyts av erfarenheter mellan forskare och mellan praktiker och forskare. Inom kort kommer nätverket att lansera hemsidan www.fhv.nu.

Magnus Svartengren återkom och tog upp den utbildning av FHV-personal där nätverket spelar en viktig roll.

– Den personal som kommer ut måste få kontaktytor till forskningen. Det är jätteviktigt att vi inte forskar på företagshälsovården utan med företagshälsovården, sade han.

"Det preventiva uppdraget inte i fokus för FHV"

Verktygslåda för företagshälsovården var rubriken för en presentation av docent Maria Albin, Lunds universitet om det AFA-finansierade projektet Från ord till handling, som bedrivs i samarbete med bland annat Göteborgs universitet. Mer om projektet finns på portalen www.fhvmetodik.se.

Projektet utgår från förutsättningen att arbetsförhållandena har starka effekter på hälsan och att företagshälsovården är viktig för en bättre arbetshälsa. Maria Albin konstaterade att forskningen om riskfaktorer är stark, men inte om vad som fungerar för att förebygga. Och hon saknade nationella riktlinjer för FHV.

– Här har vi hamnat lite efter andra länder, sade hon.

Idén med projektet är att hitta synergi mellan forskning och praktik och att leverera anpassad och testad metodik till företagshälsovården inom några centrala områden, till exempel ergonomi, stress och luftföroreningar.

Men arbetet stöter på problem genom att det preventiva uppdraget inte står i fokus för FHV. Här behövs aktiva insatser från arbetsmarknadens parter, underströk Maria Albin.

Företagsläkarna har ordet

Företagsläkare Artur Tenenbaum vid Västra Götalandsregionen med cirka 50 000 anställda leder en av de största FHV-centralerna i landet. Han vittnade om att samarbetet med forskarna kan ge goda resultat.

Ett exempel är den så kallade LUCIE-modellen som utarbetats vid Lunds universitet. Det är en slags checklista som här använts på 176 individer som sökt sig till företagshälsan på grund av stress och som enligt Tenenbaum fungerat väldigt väl.

Hans kollega Stefan Gram, koncernläkare på Tetra Pak i Lund, vittnade också om lyckad användning av detta verktyg.

Han berättade att på hans företag försöker man arbeta förebyggande och att samarbetet med arbets- och miljömedicinklinikerna där spelar en viktig roll. Verksamheten präglas av vilja, engagemang och långsiktighet.

– Jag sitter själv i moderbolagets ledningsgrupp och har ledningens öra, sade Stefan Gram.

Buller har blivit ett kvinnoproblem

Buller är ett av våra vanligaste arbetsmiljöproblem, men tidigare har det preventiva arbetet mest fokuserat på industriella miljöer.

– Nu ser vi en ökning av hörselskador bland kvinnor och unga, sade professor Kerstin Persson Waye vid Göteborgs universitet, som leder ett projekt om hörselhälsa i kommunikationsintensiva miljöer, till exempel förskolor och förlossningsavdelningar.

– Här handlar det om ljud från människor och det är svårare att skydda sig mot än ljud från maskiner, sade hon och spelade upp ljud från en förskola med skrik som personalen kan få rakt in i örat.

Genom ljudnivåmätningar, hörselundersökningar och användning av hörselskydd försöker forskarna nu utarbeta verktyg för företagshälsovården att använda i dessa miljöer.

Nationella riktlinjer efterlyses

Professor Mats Hagberg på arbets- och miljömedicin, som leder AFA-projektet tillsammans med Maria Albin, återkom till frågan om nationella riktlinjer för företagshälsovården. Han gick igenom hur sådana riktlinjer ser ut i Nederländerna och Storbritannien och kom fram till att det inte går att kopiera andras riktlinjer rakt av.

– Vi måste utarbeta egna, men vi kan ha deras som utgångspunkt för vårt arbete, sade Mats Hagberg.

Han efterlyste en kraftsamling och tyckte att ett lämpligt område att börja med kunde vara riktlinjer för vibrationer, där vi redan ligger långt framme.

Mats Hagberg jämförde med Socialstyrelsens riktlinjer och tyckte att det vore önskvärt om Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter började ställa krav på att riktlinjer används i samband med hälsokontroller.

"Ställ inga onödiga frågor"

Om IT-teknikens möjligheter för uppföljning och utvärdering inom FHV talade professor Bengt Järvholm, Umeå universitet. Han betonade datoriseringens överlägsenhet när man har mängder av data att hantera, men han uppmärksammade också metodfrågorna inom så kallad efterfrågestyrd kunskapsutveckling.

– Den man skickar en enkät till måste också ha ett intresse av att svara. Frågorna måste upplevas som meningsfulla. Ställ inga onödiga frågor. Låg svarsfrekvens kan bero på att vi överbelastar folk, sade han.

Samtidigt underströk han vikten av att verkligen ta tillvara den kunskap som individerna ute på arbetsplatsen har om sin arbetsmiljö och att ge feedback till individen.

"Dörren till AFA står alltid öppen"

Parternas gemensamma bolag AFA Försäkring är en jätte inom svensk arbetsmiljöforskning. Varje år utdelas 150 miljoner kronor till olika projekt.

– Det är bra att vi får en rejäl pott av våra ägare varje år, men det är synd att inte staten ger mer, sade Hans Augustsson, chef för forskningsfinansieringen på AFA.

Bolagets profil är att forskningen ska ha relevans och nyttoeffekt. Det pågår ständiga diskussioner mellan AFA och forskarna om framtida satsningar.

– Dörren står alltid öppen hos oss. Parterna på arbetsmarknaden är stora anhängare av en fungerande företagshälsovård och det finns ett stort engagemang på det området, sade Hans Augustsson.

Imponerad, Implementering, Incitament

Mot slutet av konferensen gick ordet till Lars Hjalmarsson, VD för Föreningen Svensk Företagshälsovård, för några reflektioner över dagen. Han sammanfattade med tre ord på I: Imponerad, Implementering och Incitament:

– Jag är väldigt imponerad av alla presentationer och att det pågår forskning på så många olika områden.

– Men hur ska vi få allt det vi vet att också göra nytta? Standarder och riktlinjer är värt att gå vidare på.

Lars Hjalmarsson beräknade i grova drag att av de drygt fyra miljoner anställda i Sverige arbetar cirka en miljon i företag där man har tillgång till företagshälsovård av en hyfsad nivå, en miljon har det på en medioker nivå, en miljon ”bara på papperet”, medan en miljon är helt utan. På den högsta nivån behövs knappast ökade incitament, däremot i stigande skala på alla övriga nivåer.

– På sikt skulle man kunna sänka kostnaderna för sjukvården och socialförsäkringen enormt mycket och även bidra till högre tillväxt, men det är svårt för en enskild liten företagare att se. Därför behövs incitament till exempel i form av riktlinjer, sa Lars Hjalmarsson.

"Det har skett en enorm ökning av forskningsinsatserna"

Allra sist levererade FHV–delegationens ordförande Rune Åberg några förhoppningar inför framtiden.

– Vårt uppdrag har varit att stärka kunskapsområdet genom mer utbildning och forskning. Jag känner stor trygghet i att gå till regeringen och redovisa uppdraget när vi läggs ner vid årsskiftet. Det har skett en enorm ökning av forskningsinsatserna.

Han påpekade att konferensen visat att det nu etablerats mycket samverkan mellan forskare och praktiker.

– Det är bara att hoppas att detta lever vidare och utvecklas. Vi har gjort en investering och skapat en bas för fortsatt forskning, sade Rune Åberg, som hoppades på något stabilare strukturer och att ett nytt kunskapscentrum för arbetsmiljö ska vara på väg.

Dokumentation: Bengt Rolfer