Synskadade personer använder ekon för att orientera sig och undvika att kollidera med hinder. Mänsklig echolokalisering på korta respektive långa avstånd mellan reflekterande objektet och observatör och hur den relaterar sig till andra auditiva fenomen studerades i detta projekt. Förståelsen av ekolokalisering och hur blinda klarar sig i sin omvärld inverkar på utformningen av pedagogiken för denna handikappgrupp, t.ex. mobilitetsträning, arkitektur där blinda vistas, och för utveckling av lämpliga tekniska hjälpmedel.
I projektet har deltagit docent Bo Schenkman (forskningsledare) Blekinge Tekniska Högskola, docent Mats E. Nilsson, Stockholms Universitet, samt docent Nedelko Grbic och MSc-studerande Xiao Kai, båda från Blekinge Tekniska Högskola. En psykologistuderande vid Stockholms Universitet, Maria Rådsten-Ekman, skrev en C-uppsats inom projektet. Jenny Kudrén från Manchester University i Storbritannien, utförde ett praktikarbete inom projektet.
Det nuvarande projektet har varit mycket framgångsrikt. Metodiken som använts har utnyttjat inspelat ljud, som senare presenterats för försökspersoner i kontrollerade lyssningsmiljöer. Ett mycket stort antal binaurala inspelningar utfördes i olika rum. Dessa ljud har sedan behandlats elektroniskt och presenterats för försökspersonerna. En mycket omfattande studie utfördes på synskadade personer, en andra studie utfördes med seende personer. En tredje studie hade fokus på högpresterande synskadade och för en jämförelsegrupp av seende personer. En fjärde studie, har studerat den relativa betydelsen av tonhöjd och ljudstyrka för ekolokalisering. I samtliga studier har hörseltester, audiogram, utförts på deltagarna. En femte studie utfördes på Blekinge Tekniska Högskola, där en Master-uppsats skrevs om de signalanalytiska aspekterna på de akustiska signalerna. En sjätte studie har utförts på hur storleken på objektet påverkar dess upptäckt. En separat sjunde studie genomfördes på en högpresterande synskadad person. Våra främsta resultat är följande:
(1) blinda personer var i allmänhet överlägsna seende i ekolokalisering av reflekterande objekt
(2) ekolokalisering hade ett starkt samband med tidslängden av det utgående ljudet
(3) ekolokalisering var möjligt för avstånd upp till 2 m från reflekterande objekt
(4) ekolokalisering var sämre för ljud som inspelats i ekofritt rum än i ett vanligt rum
(5) ekolokalisering hade samband med hörselförmåga (audiogram)
(6) tonhöjdsinformation förefaller viktigare än ljudstyrkeinformation för ekolokalisering.
(7) storleken på objektet är av stor betydelse på avstånd mellan 1-2 meter
(8) vissa synskadade personer verkar ha avsevärt högre ekolokaliseringsförmåga än andra synskadade.
Projektet har presenterats på Syncentralen Långbro, på Synskadades Riksförbund, på ett halvdagsseminarium om synskadeforskning på Stockholms Universitet, 2006, som inbjudna talare på ForumVision, Göteborg, 2007 och som inbjuden talare på Annual Auditory Perception, Cognition, and Action Meeting, (APCAM), USA, 2007 samt på två seminarier på Blekinge Tekniska Högskola. Ett annat paper har presenteras på konferens för Nordic Ergonomic Society på Island 2008. Projektresultaten har även presenterats på seminarier på National Tsing-Hua University, Hsinchu, Taiwan, 2008 och på Nanyang Technological University, Singapore, 2009.
Under projektet har fruktsamma kontakter och samarbeten framtagits mellan forskargruppen och Synskadades Riksförbund, Hjälpmedelsinstitutet, ForumVision, Lärarhögskolan i Göteborg, och dåvarande SpecialPedagogiska Institutet. Bo Schenkman och Mats E. Nilsson anordnade en workshop baserat på projektets resultat på ForumVisions årliga konferens i Göteborg, 2008, där blinda och förflyttningslärare fick träna sig i ljud- och ekolokalisering. I framtiden borde man kunna utveckla ett träningsprogram för blindas ekolokalisering, baserat på erhållna resultat.
Målen för projektet har blivit uppfyllda.
|