Bakgrund: Försämrad arbetsförmåga beroende på luftvägssjukdom orsakar samhället stora kostnader och försämrar livskvaliteten hos de drabbade individerna. Förekomst och riskfaktorer för arbetsbyte på grund av luftrörsbesvär är föga studerade.
En stor grupp av individer besväras av överkänsliga luftvägar där symptombilden påminner om astma utan att någon astmadiagnos kan fastställas. De vanligaste symptomen bland dessa individer är andnöd, tungt att andas, hosta, doftöverkänslighet, tryck över bröstet och heshet, och även beteckningen sensorisk hyperreaktivitet har föreslagits.
Avsikten med följande studie var att undersöka riskfaktorer för sänkt arbetsförmåga hos individer med luftvägsbesvär och att undersöka förekomsten av överkänsliga luftvägar i allmän befolkning
Material och metoder
Vi undersökte 1993 ett slumpmässigt befolkningsurval på 20.000 personer med ett frågeformulär som behandlade astma, luftvägssymptom och rökvanor. Formuläret besvarade av knappt 15 813 personer, och i denna population har under 1990-talet genomförts ett flertal epidemiologiska studier. Denna population har på nytt undersökts 2003 med omfattande frågeformulär som besvarades av 11 467 personer.
I detta luftvägsformulär ingick frågor om astma, överkänsliga luftvägar och doftöverkänslighet, arbetsbyten, yrken och rökvanor. Materialet analyserades med faktoranalys, vilket innebär att man undersöker korrelationen mellan olika frågor och försöker identifiera ett antal gemensamma faktorer i materialet. Vi undersökte incidens och riskfaktorer för nedsatt arbetsförmåga på grund av luftrörs- och näsbesvär. Nedsatt arbetsförmåga definierades som arbetsbyte pga luftvägsbesvär
Yrke klassificerades på tre-siffernivå baserat på ISCO-88. I denna studie uteslöts personer som ej varit i arbete under perioden samt personer med inkompletta data avseende frågor om arbetsbyte, resulterande i en population på 10 331 personer. Incidensen av arbetsbyte beräknades retrospektivt för perioden 1994 – 2003.
Resultat: Arbetsbyte pga astma eller andra andningsbesvär rapporterades av 68 personer, 0,66%, 95% konfidensintervall (KI) 0,50%-0,81%, utan någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor (0.58% vs 0.73%). Prevalensen av astma i bytesgruppen var 54%. Arbetsbyte pga näsbesvär rapporterades av 51 personer, 0,49%, 95% KI 0,36%-0,63%, utan någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor (0,44% vs 0,54%).
En signifikant ökad förekomst av arbetsbyte pga astma/andningsbesvär förelåg bland målare, svetsare och byggnadsarbetare (snickare, murare och betongarbetare), d v s yrken med både hög fysisk belastning och exponering för luftföroreningar. Den förhöjda risken bland olika yrken att byta arbete kvarstod signifikant efter analys med en logistisk regression, kontrollerat för kön, ålder och atopi.
Vid faktoranalysen populationen grupperades enkätvariablerna till fyra klart åtskilda symtomgrupper, där ingående enkätvariabler redovisas inom parantes: Andningsstörning (andningsbesvär av mental stress, svårt att få in luft, svårt att ta djupa andetag, öm i bröstkorgen), Doftkänslighet (andningsbesvär av starka dofter, andningsbesvär av tobaksrök/öppen eld ), Astma (astma, astmamedicinering, andnöd nattetid, pip/väs i bröstet), Bronkit (rethosta, kronisk bronkit ).
Sammanfattning:
Yrken med exponering för luftföroreningar ökar risken för arbetsbyte p g a luftvägsbesvär. Sannolikt är också den fysiska belastningen av betydelse, t ex bland murare och betongarbetare.
Vi kunde på basis av faktoranalys urskilja två separata grupper bland individer med överkänsliga luftvägar, dels individer med andningsstörning och dels individer med doftöverkänslighet.
|