Carina Rislund, september 2011
En elmotorvagn för tunga byggskivor kan styras med tummen och ändå bära mer än ett tons last. Den kan också bära hela ergonomins idé. I en FAS-studie där transportvagnen ”El-8:an” spelar en huvudroll, visar Carina Rislund hur viktigt det är att ergonomi översätts i ekonomiska termer.
– Många beslutsfattare i näringslivet tror att ergonomi är ”nåt med kroppen”, en ergonomisk stol eller en datormus. Ofta springer man förbi sambandet mellan ergonomi, effektivitet och lönsamhet, säger Carina Rislund.
– Och då missar man ju det som är mest intressant i näringslivet: att tjäna pengar!
Carina Rislund är logistikingenjören som blev statlig byråkrat och sedan forskare för att hon ”alltid var för sent ute”.
Utredde olyckor
I fyra år på 90-talet satt hon på Arbetsmiljöverket och utredde arbetsplatsolyckor och häpnade över hur olyckor hände om och om igen, trots all kunskap, alla regler, standarder och föreskrifter, trots inspektioner och uppföljningar. Hon kunde inte förstå varför, när kunskapen fanns. Just den frågan, ”Varför används inte kunskap som finns framme?”, har blivit en röd tråd i hennes forskning.
Carina Rislunds avhandling Ergonomi som verktyg (Chalmers, Göteborg, 2006) innehöll fem fallstudier om ergonomi i logistikverksamhet. Den hyllades i Ergonomisällskapets tidning för att ”omdefiniera ergonomi från något tvångsmässigt i hälsohörnan till något intressant med affärsanknytning”.
Med avhandlingen som dörröppnare fick Carina Rislund ett postdoc-bidrag från FAS på 1,4 miljoner kronor, vilket omvandlades till en doktorstjänst vid Chalmers och möjlighet att i två år fördjupa sig i frågan ”Vilken betydelse har människors uppfattningar om ergonomikunskap för hur den används?”
Hittade åtta kategorier
Hon valde vagnen El-8:an som studieobjekt, samlade in data genom att djupintervjua användare och utvecklare av vagnen och genomförde korta intervjuer med 100 slumpmässigt utvalda personer på mässan Nordbygg i Stockholm våren 2010.
Frågorna gällde till exempel vad personerna kom att tänka på när de hörde ordet ergonomi, hur de pratade om ergonomi på arbetsplatsen och vad deras uppfattningar grundade sig på.
Efter noggranna analyser av de utskrivna intervjuerna, kom Carina Rislund fram till åtta kategorier för hur ergonomi uppfattas, till exempel ”människors hälsa”, ”en friskhållande funktion”, ”respektfull attityd till människor” och ”produktegenskaper som särskiljer”.
Stämde inte med definitionen
Svaren stämmer inte särskilt bra med internationella ergonomiförbundets (IEA) definition av ergonomi, som faktiskt har två mål – både att optimera mänskligt välbefinnande och ett systems prestation, det sistnämnda alltså ett ekonomiskt mål. Carina Rislund blev inte särskilt överraskad över svaren.
– Om man googlar på ergonomi handlar de flesta träffarna om kroppen, skador eller produkter. Det är vanligare att uppfatta ergonomi som avgränsat till individer och hälsa än i termer av ekonomisk lönsamhet, säger Carina Rislund.
Hon ser detta som en förklaring till varför många beslutsfattare missar att använda ergonomikunskap som effektiviseringsverktyg.
Problemet flyttas runt
– Om man placerar problemet i individen, hamnar också lösningen i individen: ”Du har ont i armen, så du får en ny datormus”. Klappat och klart! Men om det då är arbetets organisation som är orsaken, riskerar man att bara flytta omkring problemet.
En annan förklaring ser Carina Rislund i den socio-kulturella teorin om lärande, som går ut på att kunskap formas av människor i praktikgemenskaper.
– Om man inte har ergonomi som profession kan den verka främmande och annorlunda, så för att bli meningsfull behöver den översättas till det yrkesspråk som gäller i det aktuella fallet, säger Carina Rislund.
Ny kurs på Chalmers
För en del svarspersoner var ergonomi ett helt obekant begrepp.
– Och några använde ergonomi som om de menade anatomisk, alltså formad efter kroppen. Andra hade inte alls det teoretiska språket, men visste precis vad som krävdes för att ergonomin skulle fungera, säger Carina Rislund.
Poängen med att känna till de åtta kategorierna är att de ger möjlighet för den som vill nå ut med kunskap om ergonomi att förbereda sig, att välja argument och metod.
Sommaren 2011 arbetar Carina Rislund med ett annat konkret resultat av hennes FAS-stipendium, en ny kurs som startar på Chalmers företagsutbildning i höst. Hon är programansvarig för kursen som vänder sig till ett 20-tal yrkesverksamma i olika branscher, och som är inriktad på att ge grundkompetens i att sätta användaren i fokus i utvecklingsarbete, vare sig det handlar om tjänster eller produkter.
Både forskare och konsult
Kursen är också ett exempel på hur hon kan använda sin forskarutbildning även om hon för tillfället inte har en fast forskartjänst. Visionen är att kunna arbeta både som forskare och som konsult.
– Jag tror att jag skulle trivas jättebra med det. Det vore ju ett erkännande och en återkoppling på att det jag forskar kring är värdefullt.
– Jag gillar att vara i skärningspunkten mellan teori och praktik, mellan akademin och verkligheten, jag tror att det är bra att ha båda världarna aktuella.
Används inför London-OS
Hur har det gått för vagnen El-8:an då? Jo, nu används den vid byggen inför OS i London 2012. Och med stor säkerhet har den undvikit belastningsskador för byggarbetare som sluppit bära tunga gipsskivor. Men vet man det säkert? Hur har det dokumenterats? Carina Rislund fann att det inte var lätt att få fram fakta.
– På ett företag var man helt säker på att vagnens initialkostnad hade tjänats in flera gånger om, och de sade sig ha en bra delning av kunskapen, så att exemplet skulle föras vidare i koncernen, berättar Carina Rislund.
Hon trodde att det skulle vara enkelt att få fram dokumenterade fakta om den saken, men det gick inte. Efter fjärde försöket gav hon upp.
Många tänker för snävt
Vad kan då göras åt att många tänker för snävt kring ergonomi? Carina Rislund tror att aktionsforskning och systematisk reflektion kan fungera som motmedel.
– I aktionsforskning synliggör man osynliga strukturer, det vardagliga som vi har så nära att vi inte ser vad vi håller på med, genom att sätta ord på det och sätta oss själva på distans.
– Sedan för man ihop detta främmande – i det här fallet ergonomi – med den vardagliga praktiken. Då kan man få syn på sina förutfattade meningar och orden som slängs i fikarummet.
Övning i sju steg
Begreppet systematisk reflektion har Carina Rislund hämtat från kognitionsforskaren Donald Norman.
– Vi tänker kanske inte så nytt alla gånger. Vi behöver systematisera vårt tänkande, höja oss en nivå för att inte tänka vidare i samma gamla spår, säger hon.
I slutet på FAS-studien har hon satt ihop en övning i sju steg där var och en kan utmana sin uppfattning om ergonomi.
– Övningen ligger inte så långt ifrån det man kan läsa i böcker om coachning och KBT – att granska sina egna antaganden, sitt tänkande.
För Carina Rislund är ergonomins kärna dynamisk. Ergonomi står alltid i relation till en uppgift: Vad ska hända här? På vems uppdrag? Vilka är målen?
Närmar sig svaret
Har hon då hittat svaret på gåtan om varför kunskapen inte används?
– Inte ännu, men jag närmar mig. Jag tror att många av svaren finns i det socio-kulturella läroperspektivet, alltså att vi formar vad som är giltigt och gemensamt i våra olika praktikgemenskaper.
– Vem är det som pratar och vem lyssnar i de gemenskaperna? Hur får kunskapen lov att finnas och ta plats där? Därför tror jag att svaren skiljer sig mycket mellan olika branscher och olika arbetsplatser, säger Carina Rislund.
Text och bild: Mats Fahlgren
Ytterligare information: Länk till projektinformation