Frida Eek, juli–augusti 2011
Frida Eek, docent vid Lunds universitet, inledde sin forskarbana med studier kring miljörelaterade besvär. Idag är hon i full gång med att analysera småbarnsföräldrars livspussel. Den röda tråden i Frida Eeks forskargärning, så här långt, är stressens betydelse för människors hälsa och välbefinnande.
Frida Eek, docent vid Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet, började sin karriär med en utbildning till sjukgymnast.
– Under min studietid började jag intressera mig allt mer för bredare folkhälsofrågor och kompletterade sjukgymnastutbildningen med en magisterexamen i idrottspsykologi och pedagogik , berättar hon en het sommardag på sjukhusområdet i Lund.
Engagerande forskning
Så kom hon i kontakt med en grupp forskare i Lund. De skulle dra igång ett nytt forskningsprojekt och Fridas profil passade väl in i forskargruppen.
Idag, tio år senare, är hon djupt engagerad i sin forskning.
– Forskargruppen som jag arbetar i forskar inom beteendemedicin, det handlar till exempel om utmattningsdepression och experimentell stressforskning, berättar hon.
Vanligt problem
När Frida inledde sin forskarkarriär var intresset kring miljörelaterad känslighet för el och kemikalier stort, och forskargruppen hade lång erfarenhet av att arbeta med patienter med upplevd miljökänslighet. Hennes avhandling kom således att handla om just dessa frågor.
– Jag gjorde en epidemiologisk studie för att ta reda på hur vanliga dessa besvär var och vad de kunde orsakas av.
Studien visade att omkring 30 procent av befolkningen hade besvär som kunde kopplas till miljörelaterad känslighet för el eller kemikalier. I denna och vidare fördjupande studier fann hon att de personer som hade svåra besvär upplevde sig ha sämre hälsa och funktionsförmåga i jämförelse med personer som hade mindre eller inga besvär alls. Upplevd stress och sömnstörningar var vanligare. Mätningar av kortisolnivåerna i saliven visade dock ingen fysiologisk ökad stress.
Gå vidare
År 2007 fick Frida ett post doc-bidrag från FAS till projektet ”Prospektiv panelstudie av långsiktiga effekter samt kausala och reciproka samband vid miljörelaterade besvär och arbetsrelaterad stress”.
– Jag ville utveckla metodiken och gå vidare med stressforskningen. Forskningen hade visat att personer med miljörelaterad känslighet för el och kemikalier mådde sämre än andra. Det fanns dock väldigt få studier av vad som händer över tid, berättar hon.
Snarlika symptom
I slutet av 1990-talet hade intresset för stressforskning ökat dramatiskt. Under samma period hade också antalet personer som insjuknade till följd av stress ökat markant.
– Faktum är att symptomen vid stress är mycket snarlika de symptom personer med miljörelaterad känslighet för el eller kemikalier uppvisar, säger Frida.
Det handlar om breda symptom som huvudvärk, trötthet, yrsel och domningar. Men också hudbesvär. Det fanns flera olika teorier kring vad det egentligen handlade om, kunde det vara så att det i grund och botten handlade om samma sak? Att personerna som drabbades av dessa breda symptom, som dessutom är svåra att fysiologiskt mäta, fann en förklaring till sina besvär i enlighet med de förklaringsmodeller som för tillfället fanns att tillgå, till exempel miljörelaterad känslighet eller arbetsrelaterad stress.
Uppföljande studie
– Det handlar inte om att människor inbillar sig eller hittar på besvär. Symptomen är verkliga. I stället handlar det om att det, forskningsmässigt, har varit svårt att avgöra vad som egentligen orsakar besvären, och om hälsobesvären kommit som ett resultat av miljökänsligheten, eller om det eventuellt kan vara så att syndromet i stället börjar i ett nedsatt välbefinnande och upplevda generella besvär, som senare attribueras till exponering för el- eller kemikalierelaterade faktorer, förklarar Frida.
För att ta reda på detta måste man studera hur besvären utvecklas över tid. Frida gjorde därför en uppföljning fem år efter sin första studie, när exakt samma enkät skickades ut till exakt samma människor.
Materialet delade hon upp i fyra olika grupper: de som inte hade några besvär vare sig vid första eller andra mättillfället; de som hade besvär vid båda tillfällena; de som hade besvär vid det första, men inte det andra; och de som inte hade besvär vid första, men vid det andra mättillfället.
Ökad förståelse för syndrom
Resultaten visar att personerna i den sistnämnda gruppen, de som inte hade besvär kopplade till miljörelaterad känslighet för el eller kemikalier vid första mättillfället, men vid det andra, redan vid det första mättillfället uppvisade en avvikande hälsoprofil jämfört med de personer som inte hade några besvär alls. Andelen som upplevde en belastande arbetssituation, lägre stöd i arbetet och en önskan om att byta yrke eller arbetsplats var också större.
– Detta indikerar att besvären i många fall uppstår först, utan att kopplas till miljöfaktorer, men också att det ofta finns andra belastande faktorer som över tid kan ge upphov till symptom, som i vissa fall i stället kopplas till exponering för miljöfaktorer, säger Frida.
Uppföljningen gav alltså stöd för hennes hypotes. Hypotesen stärks ytterligare av det faktum att sedan uppmärksamheten kring skadlig arbetsrelaterad stress ökat så har också antalet patienter med stressrelaterade diagnoser ökat, medan antalet personer med miljökänslighet för el eller kemikalier minskat.
– Min forskning ger oss ytterligare en pusselbit när det gäller förståelsen av den här typen av syndrom. Kanske är symptomen en stressreaktion, något som vi vet mer om och som är lättare att behandla än miljörelaterad känslighet.
Småbarnsföräldrar i forskningen
Denna heta sommardag är Frida i full gång med ytterligare ett nytt forskningsprojekt. Den här gången ska hon undersöka vilka arbetsrelaterade faktorer som kan leda till ökat välbefinnande och minskad stress för yrkesverksamma småbarnsföräldrar.
– Idén till projektet föddes innan jag själv hade barn. I min bekantskapskrets och media hörde jag ofta småbarnsföräldrar tala om svårigheterna att få ihop sitt vardagsliv och jag började fundera över vilka faktorer som skulle kunna påverka småbarnsföräldrars situation positivt, berättar hon.
En översikt av den forskning som finns visade dessutom att det saknas svenska studier som ur ett tydligt arbetsplatsperspektiv undersöker samband mellan arbetsplatsens klimat när det gäller föräldrarollen och förmåner, och föräldrars välbefinnande, stress och trötthet.
Mätning av stress
Studien är en enkätundersökning i vilken Frida ställer frågor om till exempel konkreta förmåner på arbetsplatsen och hur personen upplever kollegor och arbetsledares förståelse.
– Det är en omfattande enkät, som förutom faktorer på arbetsplatsen, också ställer frågor om hur paret tar ut VAB-dagar, vem som gör vad hemma, om personen känner sig stressad, om stressen har med arbetet eller familjen att göra, berättar Frida.
En fjärdedel av personerna som ingår i studien har även fått lämna salivprov för att man ska kunna analysera stresshormonet kortisol.
– Kortisolutsöndringen har en tydlig profil över dagen. Den ökar kraftigt på morgonen för att sedan gå ned på kvällen. Stress i sig är inte farligt, det är återhämtningen som är central.
Resultat på gång
Frida är nu i full gång med att skriva en första rapport, som kommer att beskriva hur situationen för dagens yrkesverksamma småbarnsföräldrar ser ut. Under hösten är det djupare analys av data som gäller.
– Frågor som jag är nyfiken på att få svar på är till exempel huruvida flextid underlättar situationen för småbarnsföräldrar och om det är bra eller dåligt att ha möjlighet att arbeta hemma ibland. Förhoppningsvis kommer jag att kunna presentera arbetsrelaterade faktorer som främjar småbarnsföräldrarnas engagemang och välbefinnande, något som gör det möjligt att kunna kombinera föräldrarollen med ett intressant yrkesliv, säger Frida som räknar med att presentera resultaten under det kommande året.
Text och bild: Charlotte Löndahl Bechmann
Länk till ytterligare information i projektkatalogen: projekt 1; projekt 2