Det är i den vardagliga praktiken som strukturer byggs upp. Därför räcker det inte med att titta på ett samhälles kulturella ideal och den föräldrapolitik som finns för att studera jämställdheten. Det menar Lucas Gottzén, forskarassistent i socialt arbete, som studerat samspelet i svenska och amerikanska familjer.
– I både Sverige och USA har ofta kvinnorna det huvudsakliga ansvaret för familjen. Men de svenska männen är mer aktiva än de amerikanska i hushållsarbetet och i omsorgen om barnen, säger Lucas Gottzén som arbetar på Linköpings universitet vid Institutet för samhälls- och välfärdsstudier.
Som stöd för sitt påstående har han ett material som bygger på detaljerade studier av livet hemma hos 46 medelklassfamiljer. 30 av familjerna bor i USA och åtta i Sverige.
I ett tvärvetenskapligt projekt har hemmens alla skrymslen fotograferats och dokumenterats och under fyra dagar har familjemedlemmarnas samtal filmats och spelats in och deras sysslor registrerats. Dessutom har familjemedlemmarna deltagit i kvalitativa intervjuer.
– Detta var under 2003, alltså innan hushållsnära tjänster blev vanligare i Sverige, säger Lucas Gottzén.
Har jämfört föräldraskapsideologier
Familjestudierna ingick i ett internationellt forskningsprojekt vid Center for Everday Lives of Families vid University of California i Los Angeles. Där har Lucas Gottzén deltagit med hjälp av medel från FAS.
Gemensamt för familjerna i studien var att båda föräldrarna arbetade minst 75 procent och att de hade två barn varav ett av barnen var mellan 7 och 10 år.
– Projektet samlade forskare från Sverige, USA och Italien. Många av dem var antropologer och psykologer och jag var den enda forskaren med ett genusperspektiv, berättar Lucas Gottzén.
Hans ingång i projektet var att jämföra föräldraskapsideologier och praktik i Sverige och USA och att se om det såg olika ut för kvinnor och män. Därför var Lucas Gottzén särskilt intresserad av att studera hur männen deltog i hushållsarbetet och hur deras engagemang för barnens skol- och idrottsaktiviteter såg ut.
– Jag ville ta reda på hur papporna deltog i hushållsarbetet och i arbetet med barnen, säger Lucas Gottzén.
Mödrar har ansvaret för det mesta
Projektet bestod av tre delstudier: Hur de amerikanska fädernas engagemang i barnens skola och utbildning såg ut, ett projekt där Lucas Gottzén studerade hur föräldrarna förhandlade kring deras respektive engagemang i hemmet och ytterligare ett projekt som handlade om hur pappornas engagemang i barnens idrottsaktiviteter såg ut.
– De amerikanska papporna tycker att barnens utbildning är viktig. Ändå lämnar de över det praktiska ansvaret till mödrarna, berättar Lucas Gottzén.
Därför är det i första hand mammorna som har kontakt med skolan, ofta är de även volontärer i klassrummet. Det är också mammorna som har till uppgift att hålla koll på framtida utbildningar och jämföra olika alternativ. Fäderna förklarar frånvaron av sitt praktiska engagemang med att de behöver försörja familjen eller genom att hävda att mammorna står i vägen för deras praktiska närvaro. Lucas Gottzén har sett liknande mönster i Sverige, men de svenska männen är något mer engagerade än de amerikanska.
Även i hemmet är det den amerikanska mamman som har huvudansvaret. Det faller sig naturligt eftersom det i tre fall av fyra är kvinnan som är hemma först efter arbetsdagens slut.
Svenska män tar något mer ansvar
Det visade sig att svenska män i större utsträckning än amerikanska tar egna initiativ till att delta i hushållsarbetet när de kommer hem.
– När mannen kommer hem har kvinnan redan dragit igång med hemaktiviteterna. Hon har planerat för middagen, kanske satt på en tvätt och initierat läxläsning. Det intressanta var att se hur naturligt mannen flöt in i den pågående ruljangsen.
De amerikanska männen blev oftare ombedda av kvinnan att ta itu med olika saker och de hamnade oftare i konflikt kring hemarbetet.
Men när det gällde barnens idrottsaktiviteter såg mönstret annorlunda ut. De amerikanska papporna uppmuntrade sina barn att delta i idrottsaktiviteter och de skjutsade gärna till aktiviteterna eller deltog i träningar.
– Genom att vara delaktiga i barnens aktiviteter fick papporna en möjlighet att komma närmare sina barn. Samtidigt är det ett engagemang som syns även utåt, konstaterar Lucas Gottzén.
Skillnad på tid och tid
Forskaren skiljer nämligen på tid ”för” barnen och tid ”med” barnen. Tid ”för” barnen är sysslor som läxläsning, matlagning och klädtvätt. Tid ”med” barnen handlar mer om att umgås med barnen och få en närmare relation till dem, som att delta i deras fritidsaktiviteter.
– Framförallt i amerikanska familjer, men även i svenska, är tid med barnen idealiserad. Och särskilt i USA är det den tid som papporna helst prioriterar.
Engagemanget i fritidsaktiviteter riskerar också att upprätthålla traditionella könsroller, eftersom det ger män möjlighet att prioritera barnens aktiviteter framför hushållsarbete.
– Som förebild fungerar fäderna dåligt eftersom barnen lär sig att mannens samarbete med kvinnan när det gäller hushållsarbete är valbart.
Jämförande studier blottlägger strukturer
Lucas Gottzén tycker att jämförande studier är intressanta eftersom de tydligare synliggör även inhemska strukturer. Men det finns nackdelar. När forskningsresultaten visar att amerikanska fäder är mindre jämställda än svenska, finns det risk för att det uppfattas som ett utpekande av amerikaner som dåliga och svenska män som bra.
– Men då glömmer man att förståelsen av jämställdhet är en annan i USA. Inte minst för att förutsättningarna i samhället är helt andra än i Sverige, säger Lucas Gottzén.
Exempelvis är barnomsorgen inte lika utbyggd och det finns ingen familjepolitik som stöttar mäns föräldraskap. Samtidigt är modellen med två försörjare i familjen fortfarande relativt ny i USA, det är först på senare tid som den blivit allt vanligare.
Som en röd tråd i Lucas Gottzéns forskning löper studier kring män, maskulinitet och föräldraskap. Just nu arbetar han i ett projekt tillsammans med Margareta Hydén som går ut på att kartlägga nätverken kring män som utövar våld i nära relationer. Han är också med i redaktionen för Norma, en tidskrift för maskulinitetsstudier.
– Maskulinitetsforskningen växer sig allt starkare i Sverige och internationellt sett ligger vi långt framme på området, säger Lucas Gottzén.
Text och bild: Annette Ulvenholm Wallqvist