Kristina Alexanderson, maj 2011
Sjukfrånvaro och sjukersättning berör många och kostar mycket, samtidigt saknas kunskap om sjukskrivningspraxis, om riskfaktorer för sjukskrivning och om återgång till arbetet. Men den bristen är nu på väg att avhjälpas genom arbetet i forskargruppen, som Kristina Alexanderson leder.
Hon blev Sveriges första professor i socialförsäkring år 2003. Professuren finns vid Karolinska Institutet, där hon leder forskargruppen ”Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor”. Drygt 30 personer arbetar i 20 olika forskningsprojekt.
Gruppen är tvärvetenskaplig och mångprofessionell och gör studier inom följande fem områden: riskfaktorer för sjukskrivning och förtidspension, faktorer som påverkar återgång i arbetet, konsekvenser av att vara sjukskriven eller förtidspensionerad, sjukskrivningspraxis och metod- och teoriutveckling.
Hur läkare sjukskriver
År 2003 fanns det väldigt litet forskning om sjukfrånvaro, samtidigt som statens kostnader för sjukfrånvaro var lika stora som kostnaderna för hälso- och sjukvården. Studier som fanns gällde ofta små grupper. Kristina Alexanderson ville testa resultat från sådana studier i stora populationer.
Gruppen har gjort flera intervjustudier om läkares arbete med sjukskrivningar och kompletterat dem med stora enkätstudier – de största i världen. Gruppen skickade en enkät till 7 700 läkare i två län och fyra år senare en annan till alla 37 000 yrkesverksamma läkare i hela Sverige, med ett stort antal frågor om deras sjukskrivningspraxis.
– Det innebär att vi också kan studera effekter av de mycket omfattande åtgärder som regering och landsting vidtagit, säger hon.
Flera av dessa åtgärder har baserats på resultat från forskargruppens studier, till exempel inriktningen i den så kallade landstingsmiljarden, där landstingen delar på en miljard varje år för att förbättra sjukskrivningspraxis, och det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Beslutsstödet anger rimliga sjukskrivningstider för olika diagnoser.
– Våra studier visar att läkare har nytta av beslutsstödet och att det underlättar kontakterna med patienter.
I tidigare forskning om läkares arbete med sjukskrivningar har fokus varit på den enskilde läkaren eller dennes patienter. Forskargruppens studier visade att fokus även behövs på förutsättningarna läkare har för att utveckla, vidmakthålla och utöva försäkringsmedicinsk kompetens. Här finns det mycket stora brister.
– Vi visade att läkare vill ha mer kunskap om många olika försäkringsmedicinska aspekter, berättar hon.
Modeller och teorier
Gruppen satsar på ett etablera omfattande databaser av hög kvalitet, för att komplettera den forskning inom området som görs i andra länder, där man ofta bara har data om specifika yrkesgrupper.
– Vi samarbetar med flera av de främsta sjukfrånvaroforskarna i Europa. Vi kan bidra med mer generaliserbara resultat om riskfaktorer för sjukfrånvaro och konsekvenser av att vara sjukskriven eller ha förtidspension.
Detta är komplexa frågeställningar som kräver tvärvetenskapliga studier där olika modeller och teorier prövas. Gruppen arbetar både med epidemiologiska och kvalitativa analysmetoder.
Biverkningar av sjukskrivning
Det av de fem områdena som det finns minst forskning om är konsekvenser av att vara sjukskriven eller förtidspensionerad. Samtidigt är sjukfrånvaro en mycket vanlig ordination inom svensk sjukvård och ska baseras på vetenskaplig evidens. Den saknas idag. Därför satsar forskargruppen på sådana studier.
Negativa konsekvenser, ”biverkningar”, kan vara av olika slag, till exempel risk för förtida död, sjuklighet som depression, försämrade karriärmöjligheter och försämrad livsstil. Det är en betydligt större andel kvinnor som blir sjukskrivna och förtidspensionerade – därför är även ett genusperspektiv centralt i gruppens forskning.
Forskningen visar att sjuklighet är socialt snedfördelad i samhället – och att sjukfrånvaron är ännu mer snedfördelad. Men det är inte sjukdom som ger rätt till sjukfrånvaro, utan den nedsättning av arbetsförmågan, som sjukdomen leder till. Kraven på arbetsförmåga ser mycket olika ut i olika jobb och det förstärker de sociala konsekvenserna av sjukdom.
Kvinnor får annat bemötande
Kristina Alexanderson är skolad i den socialmedicinska traditionen där faktorer från olika strukturella nivåer kombineras med fokus på socialgruppsskillnader. Detta kompletteras med ett genusperspektiv och ett hälsoperspektiv. Gruppen har till exempel funnit ett samband mellan att arbeta i extremt mans- eller kvinnodominerade yrken och risk för sjukskrivning, bland både kvinnor och män.
En enkät till 10 100 långtidssjukskrivna personer visade att kvinnor och män delvis fått olika bemötande av hälso- och sjukvården och Försäkringskassan, där fler upplevt negativt bemötande från hälso- och sjukvården än från Försäkringskassan.
– Vi har tagit fram en modell för hur olika typer av bemötande kan påverkar återgång i arbete, bland annat via de känslor bemötandet väcker. Resultaten kan också användas i utbildning.
Bröstcancer och psykiska besvär
En stor del av sjukfrånvaroforskningen har inte beaktat sjukdomsaspekter i försäkringen. I de flesta projekt fokuserar gruppen därför på olika sjukdomar för att få fram kunskap på en så detaljerad nivå att den blir praktiskt användbar.
Gruppen gör studier om psykiska besvär bland unga, arbete efter bröstcanceroperation, sjukfrånvaro vid hörselbesvär och konsekvenser av att vara sjukskriven med ryggproblem.
Här använder man kombinationer av data från enkäter och register, inklusive tvillingregister, något som hittills knappt är gjort tidigare. I andra projekt studerar man sjukfrånvaro i olika yrkesgrupper, till exempel inom polisen – en mansdominerad organisation där könsskillnaderna i sjukfrånvaro är stora.
– Sjukfrånvaro är ett spännande område där det idag finns mycket ”tyckande” men lite ”vetande”. Jag vill verka för att detta blir ett etablerat forskningsområde i Sverige, säger Kristina Alexanderson.
Kompetens och nätverk
Gruppen producerar alltså inte bara resultat utan också kompetens. Det behövs forskare som kan området, förstår modeller och teorier och kan hantera sjukfrånvarodata. Idag finns det till exempel 60 olika mått på sjukfrånvaro – det man väljer har stor betydelse för resultaten.
Internationellt och nationellt nätverksbyggande för att främja forskning om sjukfrånvaro ser hon också som ett viktigt uppdrag. År 2000 fick gruppen etablera “The Section of Social Security and Health” inom “The European Public Health Association”.
Den arrangerar årliga workshops, sessioner och en förkonferens med aktuella teori- och metodfrågor inom sjukfrånvaroforskningen. Samarbetet har utvecklats till den europeiska arenan för sjukfrånvaroforskare och en sådan behövs för att forskningen ska utvecklas.
Text och foto: Eva Ekelöf