Att det gamla pensionssystemet var ohållbart i längden stod klart för Ann-Charlotte Ståhlberg redan på 1970-talet när hon skrivit sin avhandling om ATP-systemet. Sedan dess har hon ägnat en stor del av sin forskarbana åt pensionssystemens olika effekter på inkomstfördelningen. Hon konstaterar att det nuvarande systemet är rättvisare än det förra.
Intresset för ekonomisk politik och offentlig sektor har Ann-Charlotte Ståhlberg, professor i nationalekonomi, alltid haft. Men när det blev dags att skriva avhandling blev hon tvungen att avgränsa sig.
– Egentligen hade jag velat göra en utvärdering av hela den offentliga sektorn. Men eftersom området var för stort, begränsade jag ämnet till att handla om ATP-systemet. Min avhandling innehöll det mesta av den kritik som gjorde att vi så småningom bytte pensionssystem, berättar hon.
En av våra ledande pensionsexperter
Disputationen ägde rum 1977. Sedan dess har Ann-Charlotte Ståhlberg kommit att bli en av Sveriges ledande experter på socialförsäkringar och pensioner och hon har suttit med i flera statliga utredningar och expertgrupper. Bland annat har hon fungerat som utredare i den pensionsarbetsgrupp som var med och tog fram det nya pensionssystemet. Det arbetet resulterade bland annat i SOU:n Kvinnors ATP och avtalspension. Men Ann-Charlotte Ståhlberg har också bidragit i flera internationella forskningsprojekt på socialförsäkringsområdet, och då särskilt när det gäller pensioner. Numera arbetar hon på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
– Internationellt sett är pensionerna den största frågan på socialförsäkringsområdet. Just nu har pensionerna en hög prioritet eftersom det förs en debatt om deras utformning i många länder. Även det vetenskapliga utbytet berikas av den diskussionen, säger Ann-Charlotte Ståhlberg.
Pensionssystemet uppmuntrar till arbete
Hon förklarar att vårt nuvarande pensionssystem består av tre delar, inkomstpension, premiepension och garantipension. Inkomstpensionen är de 16 procent av bruttoinkomsten som staten behåller tills det blir dags för individen att pensionera sig. Hur stor pengapåsen är den dag pensionen ska tas ut bestäms utifrån hur den ekonomiska tillväxten sett ut. Premiepensionen är den del som individen själv får placera i fonder och vars storlek bestäms av avkastningen på placeringen. Garantipensionen är den lägsta pensionsnivå som alla garanteras.
De allra flesta får också en avtalspension som arbetsgivaren står för och för många är det den största delen av den totala pensionen.
Ann-Charlotte Ståhlberg berättar att det nya pensionssystemet uppmuntrar till arbete, eftersom det numera är den totala inkomsten under hela livet som ligger till grund för den framtida pensionen. Den som arbetar mycket och tjänar mycket pengar får därför en högre pension än den som arbetar lite eller tjänar lite pengar.
– I det gamla ATP-systemet fick höginkomsttagare med lång utbildning och relativt få yrkesverksamma år ut mer än andra grupper i förhållande till vad de betalat in, berättar Ann-Charlotte Ståhlberg.
Förr missgynnades låginkomsttagare
Orättvisan beror på att det räckte med 30 yrkesverksamma år för att få full pension och att det var de femton mest inkomstbringande åren som låg till grund för pensionen. Samtidigt betalades pensionsavgiften in alla inkomstår, vilket missgynnade låginkomsttagare som arbetade i många år utan att få någon större löneökning. Många av dem var kvinnor.
– Generellt sett kan man säga att det nya systemet är mer rättvist eftersom din pension numera fått en tydligare koppling till vad du betalat in under dina yrkesverksamma år, konstaterar Ann-Charlotte Ståhlberg.
Eftersom det nya systemet i högre grad uppmuntrar till förvärvsarbete kan det också få en positiv effekt på jämställdheten, menar pensionsexperten.
Kvinnor blir därmed inte lika ekonomiskt beroende av män. Däremot kompenseras inte kvinnor för att de i hög utsträckning arbetar i låglöneyrken och tar det största ansvaret för barnen, bland annat genom långa föräldraledigheter och deltidsarbete.
– Det vore fel om pensionssystemet skulle kompensera för ojämlika strukturer i samhället eftersom det skulle föra med sig att en del av bevekelsegrunden till en reell förändring försvinner.
Kvinnor får ut mer än de betalat in
Ann-Charlotte Ståhlberg har också visat att i det nya pensionssystemet får kvinnor i genomsnitt ut mer i pensionsförmåner i förhållande till vad de betalat än vad män får.
– De subventioner som finns i vårt pensionssystem går framförallt till kvinnor, säger Ann-Charlotte Ståhlberg.
Kvinnor får visserligen fortfarande ut en mindre pension än män. Däremot får de en högre andel av slutlönen i pension än vad män får. Ann-Charlotte Ståhlberg kallar det för att deras kompensationsgrad är högre.
Ann-Charlotte Ståhlberg ser tre förklaringar till att kvinnor gynnas. Den främsta orsaken är att det är vanligare att kvinnor tjänar så lite pengar att de inte ens lyckas komma upp till miniminivån för pensioner i Sverige. Då blir det aktuellt med en garantipension som finansieras av statliga medel. En annan orsak är att det oftast är kvinnan som får de barnpoäng som en av föräldrarna har rätt till när de skaffar barn.
Kvinnor har också fördel av att de i genomsnitt lever längre än män. Den långa livslängden är lönsam eftersom de intjänade pengarna fördelas på det antal år som personens årskull rent statistiskt förväntas ha kvar att leva vid pensionen, utan hänsyn till kön.
– Eftersom kvinnor ofta lever längre än män får de pension i fler år och hinner få ut mer pengar. Vi får en överföring från män till kvinnor, förklarar Ann-Charlotte Ståhlberg.
Vill studera premiepensionerna
Ann-Charlotte Ståhlberg har även tittat på hur fördelningseffekterna ser ut mellan generationerna efter att det nya pensionssystemet införts.
– De flesta som förvärvsarbetar vinner på det nya systemet. Visserligen kan pensionerna ha blivit lägre. Men avgifterna för pensionerna har minskat mer än vad förmånerna har minskat. Vi får alltså mer för pengarna, säger Ann-Charlotte Ståhlberg.
Nu funderar Ann-Charlotte Ståhlberg på att titta närmare på hur premiepensionens avkastning ser ut för olika grupper i samhället. Även om premiepensionen står för en mycket liten del av den totala pensionen, har den fått stort utrymme i medierna och den offentliga debatten.
– Eftersom vi haft det nya systemet i snart tio år, bör det finnas tillräckligt med underlag för att ta reda på hur jämlikt det fungerar, säger Ann-Charlotte Ståhlberg.
Text och bild: Annette Wallqvist