Under hela sin akademiska karriär har Robert Erikson intresserat sig för hur den sociala bakgrunden påverkar en människas förutsättningar. Hur valet av utbildning påverkar livet, hur socialpolitiken leder till ojämlikheter och hur den sociala rörligheten mellan samhällsklasser ser ut. Bland annat.
Och nu - om vi är jämlika inför döden.
Inom ramen för projektet Social skiktning och dödsrisk har Robert Erikson undersökt relativa skillnader i den risk människor löper att dö under en kort och given tidsperiod. Han har utgått från de olika variablerna utbildning, samhällsklass, yrkesstatus och inkomst och jämfört människor inom varje grupp. I undersökningsmaterialet finns närmare två miljoner kvinnor och män som 1990 var mellan 30 och 59 år.
– Om jag måste välja en enskild faktor, skulle jag säga att utbildning betyder mest för dödsrisken, säger Robert Erikson som är professor emeritus i sociologi vid Institutet för social forskning, SOFI.
Rent konkret betyder det att en lågutbildad person under en viss tidsrymd löper tre gånger större risk att dö, än en högutbildad person. Omvandlat i förväntad livslängd blir det en skillnad på ungefär sju år.
– Det går alltså att konstatera att skillnaderna är stora. Därmed borde det också finnas utrymme för en förändring, säger Robert Erikson.
Utbildning och inkomst påverkar risken för att dö
Att det finns stora olikheter i både hälsa och dödsrisk mellan olika sociala skikt i samhället, har länge förts fram, framför allt i epidemiologisk forskning.
Men enligt Robert Erikson har epidemiologerna varit dåliga på att mäta individers sociala ställning på ett stringent sätt. Det tomrummet har han velat fylla.
Utifrån sin forskning kan han till exempel konstatera att den sociala bakgrunden visserligen har inflytande över de val en människa gör i livet, men att bakgrundens direkta påverkan för dödligheten är svag eller närmast obefintlig.
– Den egna positionen, det vill säga utbildning och inkomst, har större betydelse för dödsrisken än uppväxtförhållandena.
Samtidigt berättar han att sambanden är komplexa. Visserligen hänger dödsrisken starkt ihop med inkomsten - framförallt män har en relativt hög dödsrisk när de tjänar dåligt med pengar - men det kan i stor utsträckning bero på att de låga inkomsterna är en följd av dålig hälsa.
Också status och samhällsklass påverkar sannolikheten att avlida. Skillnaden mellan de båda förklarar Robert Erikson med att människor med samma status äter och sover ihop, medan människor i samma samhällsklass snarare har inkomst och graden av frihet i arbetet gemensamt.
Det har visat sig att statusen påverkar kvinnors dödsrisk mer, medan samhällsklassen i högre utsträckning påverkar männens.
– Men risken att dö under en kortare period är överhuvudtaget liten, så de absoluta skillnaderna blir små, berättar Robert Erikson.
Partners egenskaper har betydelse för det egna livet
Ett forskningsresultat som fått stor uppmärksamhet både inom och utanför Sveriges gränser är hur partnerns egenskaper påverkar den egna dödsrisken. Medan mäns inkomst och klass har en stark effekt på kvinnors dödsrisk, hänger kvinnors utbildning tydligt ihop med männens dödlighet.
– Det beror troligen bland annat på att det i allmänhet är kvinnan som sätter maten på bordet, säger Robert Erikson.
Robert Erikson och hans forskarkolleger menar att resultaten också kan peka på att högutbildade kvinnor har lättare för att ta till sig och vaska fram relevant information.
– Inte minst på hälsoområdet, där kvaliteten på de uppgifter som förs fram varierar, är det en viktig egenskap.
Viktig forskning ur ett politiskt perspektiv
Vilka mekanismer som ligger bakom att dödsrisken varierar mellan befolkningsgrupper är inte inom Robert Eriksons forskningsområde. Men ofta framförs livsstilen som en del av förklaringen till de skillnader som finns.
En delstudie i projektet visar att skillnaden i dödsrisk är extra stor vid hjärtkärlsjukdomar.
Däremot är skillnaderna ganska små när det gäller de flesta former av cancer. Vid exempelvis malignt melanom finns ingen skillnad alls.
Klart är, menar Robert Erikson, att forskningen pekar på att det finns ett stort utrymme för att med hjälp av reformer påverka folkhälsan. Variationerna i dödsrisk mellan olika sociala skikt i samhället kan knappast förklaras utifrån biologi. Därmed är forskningen viktig också ur ett politiskt perspektiv. Det är till exempel troligt att folkhälsan förbättrades efter att den allmänna grundskolan infördes.
– Här finns alla möjligheter till politiska förändringar som kan få en direkt påverkan på folkhälsan. Men intresset från politikerhåll verkar ganska litet, säger Robert Erikson.
Lyckligt lottad forskare
I sitt senaste projekt fortsätter han att titta på hur sociala skillnader i befolkningen påverkar deras liv. Den här gången är det hur mycket utbildningen har betydelse för människors livschanser som står i centrum för forskningen. Med livschanser menar sociologen hur det går för en person i livet, framförallt när det gäller yrke och inkomst.
Tidigare forskning har visat att sambandet mellan en individs livschanser och föräldrars sociala bakgrund och inkomst minskade under en lång period. Det gäller framförallt för de generationer som föddes fram till på 1960-talet.
– Men det är tveksamt om den minskningen har fortsatt, säger Robert Erikson.
Mer än så vill han inte berätta om vartåt de nya resultaten lutar. Resultaten är långt ifrån klara och de han hittills har fått är inte entydiga, berättar han.
När Robert Erikson ser tillbaka på sitt långa akademiska yrkesliv känner han sig lyckligt lottad. Hela tiden har han på olika sätt studerat sociala skillnader och de konsekvenser det får för människor. I grunden finns en strävan efter rättvisa.
– I ett bra samhälle finns det inte så stora klasskillnader.
Men han sticker heller inte under stol med att det också är ett intressant och utvecklande område rent forskningsmässigt, eftersom frågorna är centrala inom sociologin. Det har gett honom många kontakter, både nationellt och internationellt.
– Det är en fröjd att jobba med den här forskningen, det är oerhört intressant. Jag känner mig både gynnad och tacksam. Men jag är ju själv född in i övre medelklassen, och eftersom den sociala rörligheten inte brukar vara så stor är det kanske inte konstigt att jag jobbar där jag gör, säger han.
Text och foto: Annette Ulvenholm Wallqvist